Sista sommarsemesterdagen 2020: Försöka, försöka, försöka…


 



Kära dagbok…

Väntan på en stentrappa

Försöker hålla mig på benen…

Jag försöker förändra mitt liv och mitt leverne, påbörja mitt nya liv, men det är fan skitsvårt på ren svenska. Ångesten gör att jag bara sover korta stunder om nätterna, bäst mellan klockan sex och åtta på morgonen. Jag får tvinga mig att äta och dricka för att orka stå på benen, men jag mår illa hela tiden. Och så rör jag på mig och försöker hålla mig aktiverad och göra vettiga saker så att tankarna inte snurrar iväg. Två kvällar i rad har jag gått och mött Fästmön efter hennes avslutade arbetspass. Jag kan ju inte hämta henne i bil. Anna cyklar, men det har skett en hel del otäckheter på den här sträckan och jag tycker det känns oroligt att hon far fram där ensam. Mig spelar det ingen roll om jag blir överfallen, skadad eller rent av dödad. Jag kan lika gärna dö så slipper jag ha så ont i själen som jag har just nu. Det drabbar ju dessutom min omgivning, vilket naturligtvis ökar min ångest. Jag som var så lycklig för bara ett par år sen… Ja, jag fick ett par, tre lyckliga år efter De Sju Svåra Åren.

Men jag ska sluta gnälla även om jag inte ser ovanstående som gnäll utan mer som att jag får skiten ur mitt system. Det finns de som har det värre. Det finns det alltid. Jag är så glad och tacksam att Barnfonden kollade att Oscar är OK och snabbt återkopplade till mig. Det är även ett brev till mig från honom på väg sen i juni. Pandemin försenar allt, även postgången från Uganda.

Nåt annat positivt är att jag bestämde att det var sista sprutan blodförtunnande som Anna gav mig igår. Jag hoppas att jag slipper sprutorna i framtiden, men trots att jag nu den här senaste svängen har fått 36 sprutor fortfarande har 30 kvar på recept att hämta ut ifall att.

∼ ♦ ∼

Söndagsvägen och kaffe på sängen

Starten på min sista semesterdag. Bara 100 sidor kvar, drygt…

Idag är det min sista semesterdag. Jag borde ha gjort roliga saker, men det känns inte roligt alls just nu. I vart fall ser jag fram emot att äta middag tillsammans med mina mänskliga sambor i kväll på Akropolis, enligt Gymnasistens önskemål. Hoppas bara ”You-know-who” inte är där, för jag orkar inte höra mer skitsnack om folk.

Min lediga dag började i alla fall på sedvanligt vis. Jag hade 100 sidor kvar i true crime-boken och läste lite mer än hälften i sängen medan jag drack två muggar kaffe.

Försöka aktivera mig, var det… Jag fortsatte min dag med att städa av i badrummet, stryka kläder och skriva ett utkast till ett inlägg innan jag tvingade i mig ett ägg som Anna hade kokat åt mig i morse samt en skål med lite yoghurt, bär, akaciahonung och müsli. Sen tog jag Dramaten formerly known as Roland och gick till Kvarnen. I Dramaten hamnade yoghurt, Pro Viva och bär från Korgtassen och öl och fyra röda, enkla italienare från Systembolaget. Den billigaste flaskan kostade 79 kronor, den dyraste 109. Ja jag vet att jag ska undvika alkohol, men så länge det är måttliga mängder får jag hållas. Jag har i vart fall inte ätit choklad (förutom dessertpralinerna på Öltappen i måndags) på… en vecka..?

Fyra enkla italienare

Fyra röda och enkla italienare hoppade ner i Dramaten formerly known as Roland.

∼ ♦ ∼

Jag har duschat och tvättat håret. Om en vecka exakt ska jag och Gymnasisten gå till Igor och klippa oss. Klippa håret behöver vi verkligen båda göra. Duscha kan en göra hur ofta som helst, jag blir genomsvett så snart jag rör mig. Familjen Katt sover mycket och verkar inte svettas, Lucifer och Mini gärna på balkongen. Visst har vi persiennerna nerfällda där ute, men det blir väldigt varmt ändå. Citrus är smartare och håller sig inomhus.

∼ ♦ ∼

Det blev även bokbyte idag. Jag läste ut den spännande och obehagliga true crime-boken om mordet i Hökarängen 1965 som jag började den här dan med och bytte till fiktiva mord i den andra delen om utredningsteamet Erlagruppen. Jag har nyligen läst den första delen om Erlagruppen, Spåren vi lämnar efter oss, och har personer etc aktuella i minnet. 

Böckerna Söndagsvägen och Jag ska hitta dig

Bokbyte från true crime till fiktiva mord.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Sista sommarsemesterdagen 2020: Försöka, försöka, försöka…

  1. Men…ajdå…Känner med dig, blir ledsen när jag läser. Stora styrkekramar kommer härifrån, och en stark önskan om att du snart får må lite, (helst mycket förstås) bättre!!

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.