Söndagsvägen. Berättelsen om ett mord


Ett inlägg om en true crime-bok.


 

Peter Englunds bok Söndagsvägen

Det är nåt som fascinerar mig med kriminalgåtor. Det handlar inte om att jag gillar våld, blod och mord utan just själva gåtan. Att lösa gåtan, följa utredare, rättsmedicinare och polisers arbete fram till att hitta såväl den skyldige/a som motivet. Peter Englund är historiker och har tidigare haft främst svensk historia i fokus när han har skrivit böcker. I boken Söndagsvägen. Berättelsen om ett mord får läsaren visst ta del av svensk historia, men av senare art, 1960-talet, än författaren vanligen skildrar. True crime kallas genren och nån riktigt bra svensk översättning har jag inte hittat av termen.

I juli 1965 hittas den unga Kickan Granell mördad i sina föräldrars sovrum i Hökarängen. Inledningsvis tror polisen att det är självmord, men snart står det klart att det handlar om mord. Kommissarie G.W. Larsson leder utredningsarbetet för det här mordet som väckte stor uppmärksamhet.

Att Peter Englund har gjort noggranna studier innan han har skrivit den här boken är väldigt tydligt. Vidare har han även intervjuat Lillan Sundin, Kickans granne och vän, numera en dam på 70+. Men i boken skildrar författaren inte bara mordgåtan utan även tiden när mordet sker och tidsandan. Som läsare, född i början av 1960-talet, dras jag in i det dåtida Sverige. Jag har vissa minnen, men de bleknar och jag har inga föräldrar kvar i livet att fråga. Att författaren själv är synlig med sina barndomsminnen från 1960-talet, ger boken en särskild värme, trots att den handlar om hemskheter.

Det här är en spännande bok om ett verkligt mord och en verklighet där det fanns vissa människor som kunde se teknikens insteg, till exempel kring ”datamaskinen” och den roll den kom att spela för oss idag. Men det är framför allt en skildring av en tid där hoppfull framtidstro blandades med tunga ting som våld och narkotika.

Det går inte att ge den här boken nåt annat omdöme än det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Familj, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Söndagsvägen. Berättelsen om ett mord

  1. Mösstanten skriver:

    Visst är den bra! Och mer spännande än en vanlig deckare. Jag kan inte minnas när jag läste en lika spännande påhittad mordhistoria senast. Den är obehaglig också förstås. Mördarens anteckningar får jag kalla kårar av och jag får använda ett slitet uttryck.

    Gillad av 1 person

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.