Torsdag kväll den 28 maj och min namnsdag 2020: Jag lär mig i alla fall nåt nytt varje dag! sa hon och köpte cava

 



Kära dagbok…

Namnsdagsselfie

Kaffeskål från kärringen på namnsdagen! Nej, jag ser fan inte klok ut.

Idag är det faktiskt min namnsdag. Jaa, Jeannette är mitt förstanamn och det var det jag skulle kallas ursprungligen. Sen blev mitt andranamn mitt tilltalsnamn. Att ha tre ovanliga förnamn (jag har ett -dotternamn också) samt ett rätt ovanligt efternamn var aldrig roligt när en var barn. Men sen växer en upp och ens namn blir ju ens identitet. En liksom förlikar sig. Nu tycker jag att det är bra att jag inte är nån Jeannette, i alla fall. Det låter så flickigt och jag har, som du vet, kära dagbok, aldrig varit särskilt flickig. (Numera är jag mest kärring, för övrigt.) Det namn jag kallas är ett gammalt släktnamn, jag tror att min namne var mamma till min farfars far och hans bror. Jag är rätt stolt över det.

Likväl har jag namnsdag idag och dagen till ära bjuder jag på en selfie. Min mamma var den sista som firade mig på namnsdagen, idag är det nog ingen som firar nåns namnsdag. Sista gången mamma kom ihåg mig på dan skickade hon ett roligt kort med en cyklande kossa. Hon hade humor, min mamma. Ibland var hennes humor rolig, ibland var den ärligt talat rätt elak. Till Jeannette-dagen 2016 var den rolig. Och ja. Självklart saknar jag att det inte dimper ner nåt namnsdagskort i brevinkastet idag. Men det är inte bara namnsdagar som inte längre firas, det är nästan ingen som skickar kort via post längre. Lite… sorgligt, tycker jag. Ett kort med några rader skulle i alla fall göra mig lite glad.

∼ ♦ ∼

Gårdagskvällen blev lite seg, men vi åt våra fiskbullar, kollade på Rebecka Martinsson och hyfsade vinflaskan, som öppnades förra helgen, till var sin osttallrik. Jag läste och lyckades lösa mitt tredje svåra sudoko i en korsordsbilaga samt spelade lite Nya Quizkampenmatcher. Ibland känner jag mig så smart, ibland känner jag mig så korkad. Jag lär mig i alla fall alltid nåt nytt varje dag. Mer spännande än så blev det inte.

∼ ♦ ∼

I morse vaknade jag som vanligt före mobillarmet. Jag hann både tömma kattpottorna och prata några ord med Fästmön innan hon cyklade till jobbet. Namnsdagsgratulanterna var inte precis ivriga…

Lucifer sover på klätterställningen på balkongen närbild

Låt mig va! sa Lucifer.

Jag fick knappt ens sätta mig och jobba, för trots att det var min namnsdag idag måste jag ju jobba.

Mini i skrivbordsstolen

Skrivbordsstolen är MIN! sa Mini.


Det var bara lilla ”Cittran” 
som var sällskaplig i morse och ”pratade” en stund med mig medan jag åt frukost.

Citrus i köksfönstret

Citrus var i alla fall lite sällskaplig i morse.

 

Jordgubbar citroner björnbär och blåbär

Exempel på sånt jag försöker blocka helvetesvirus med.

Idag stod bland annat några Zoom-möten på agendan. Jag hade lite avrapportering att göra samt en del textgranskning och redigering. Mellan varven tvättade jag. Tvättmaskinen i badrummet gjorde grovjobbet och att hänga tvätten på torkställningar blev utmärkta småpauser för mig och mina värkande ben. Jag kände av hals och näsa, men eftersom jag gör det mest i vissa rum här hemma tolkar jag det som allergi och inte helvetesvirus. Det senare försöker jag blocka med C-vitamin i olika former – allt från brustabletter till bär.

Nån lunchpromenad till parken eller längs med ån blev det inte. I stället styrde jag stegen till Korgtassen för att inhandla livsmedel och hygienartiklar. Det går åt mer sånt när en jobbar hemifrån. Kaffet är till exempel alltid på väg att ta slut liksom toapapper och tvål. Sen inser jag att jag behöver äta nåt när det är lunch även om jag inte rör mig så mycket och trots att jag äter middag på kvällen. Och vi kan faktiskt inte ta hemkörning jämt, det får räcka med en gång i månaden, ungefär. Därför fick jag köra hem varorna själv idag på lunchen i Dramaten formerly known as Roland. Eftersom jag ändå hade sällskap passade jag på att släpa med mig pantflaskor som värsta kärringen (se bilden överst i inlägget!) På vägen ut träffade jag en riktig frankofil som jag jobbade mycket bra tillsammans med i ett annat arbetsliv. Vi lovade varandra lunch i höst när corona förhoppningsvis är lite mindre på tapeten.

Dramaten formerly known as Roland

Dramaten formerly known as Roland.

I kväll blir det skaldjur, som vanligt en fredag. Som ovanligt blir det cava till dem, inte prosecco. Ursprungligen hade jag tänkt att vi skulle nöja oss med vitingen som legat på kylning ett tag. (Vi har druckit en tidigare årgång av det vinet.) Sen kom jag på att det ju faktiskt är min namnsdag idag och då skadar det inte med lite bubbel (som vi också har druckit tidigare årgångar av).

Cava True Colors miss Inga o paket med havskräftor och räkor

Bubbel och skaldjur till middag i kväll.


Vår fredagskväll avslutas gissningsvis i fåtöljerna
framför Tyst vittne. Sen blir det sovdags eftersom en ska upp tidigt och jobba på jobbet och den andra ska åka till Slottsträdgården och jobba med gräset och annat. Framåt eftermiddagen i morrn tänder vi troligen grillen i Slottsträdgården. Så nog behöver vi sova lite innan dess…

Lucifer sover ihoprullad på klätterställningen på balkongen

Vi behöver sova lite innan morgondagen, det tycker även Lucifer som tyvärr inte får följa med till Slottsträdgården.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Onsdag kväll den 27 maj och torsdagen den 28 maj 2020: Effektivt inomhus och utomhus

 



Kära dagbok…

Anna putsar insidan av den inglasade balkongen

Insidesputserskan.

Alltför ofta kan par, som flyttar ihop i vuxen ålder, störa sig på olikheter. Typ… ”Du har så mycket grejor!” eller ”Du plockar aldrig undan efter dig!” Men igår slog det mig vilket team det kan bli när en samarbetar. Då går många saker snabbare att genomföra. Gårdagens fönsterputs var en sådan ”sak”. Eller vi putsade inte alla våra fönster utan glasen på vår inglasade balkong. Uppdelningen/fördelningen av arbetet var enkel: jag gjorde utsidan, för jag har inte svindel, och Fästmön tog insidan. Sen hjälpte regnet till lite på utsidan också. Du kanske undrar, kära dagbok, varför vi putsade vår inglasade balkong så där helt apropå? Jodå, förutom att glasen blir väldigt skitiga varje vår och sommar av träden utanför så skulle vi få besök av hantverkare i morse. Hantverkare, som skulle montera upp persienner åt oss på balkongen så att vi kan sitta där ute i sommar utan att koka alltför mycket. Vi har ju tre katter och av den anledningen kan vi inte ha glasen öppna – om vi inte stänger in katterna i lägenheten. Och det känns inte riktigt… snällt. Persiennkillen passade tiden och jobbade snabbt och effektivt utan större inblandning av oss.

Persiennuppsättning på balkongen

Snabbt och effektivt arbetade persiennkillen.

 

Det var inte bara glasputs på balkongen vi hann med igår. Vi var också rätt ”effektiva” vad gäller litteratur. Båda två läste vi ut var sin bok – vi var på slutet i våra böcker, så det gick snabbt. Jag har nu bytt från Björns minnen till Mons Palmaserie, del två. Verklighet mot fiktion, alltså. Fast kanske inte helt och hållet – Mons Kallentoft, bördig från mina hemtrakter, är numera bosatt i Palma. Jag fick hjälp av Citrus att visa upp bokbytet.

Citrus och böckerna De drabbade och Hör mig viska

Bokbyte från Björns minnen till Mons Palma.

Till Rebecka Martinsson gjorde vi oss var sin härlig osttallrik med vin och druvor (till mig), vin och päron (till Anna). Jag skar upp så mycket ost att vi faktiskt fick lägga tillbaka två bitar cheddar i kylen. Men gott var det!

Osttallrik druvor vin och boken Hör mig viska

Onsdagsfest.

∼ ♦ ∼

Ljuslila syren

Syrenerna blommar här just nu.

Nu ska jag bekänna att jag inte har känt mig 100 procent frisk de senaste dagarna. I början av veckan hade jag hosta och irritation i halsen. Det gick över på två dar för att ersättas av klåda i näsan. Igår kände jag mig säker på att jag skulle bli förkyld – jag var täppt. Idag mår jag rätt bra igen. Jag tror faktiskt inte det handlar om nåt helvetesvirus – vill inte tro det, i alla fall – utan snarare om att det faktiskt är vår nu och kan vara lite allergi. All blomning går fort för tillfället och när en är lite ute drabbas en av allt som flyger omkring. Sen är jag hemma och inomhus ganska mycket och här är det fullt av katthår, kattmjäll, damm etc som vi inte blir av med genom vanlig veckostädning. Det enda som har besvärat mig idag i krämpväg är en finne (!) som har satt sig på vänstra sidan av näsroten, just där glasögonen vilar på ena sidan. Med hörlurar på trycks glasögonen mot näsan på ett oskönt sätt. (Nej, ingen bild.)

∼ ♦ ∼

Citrus och Lucifer i köksfönstret

Tisslingarna samsades i köksfönstret idag. En stund, i alla fall.

Det blev en ganska varm och skön dag idag, men jag satt ju klistrad vid datorn för att jobba. Framåt eftermiddagen mulnade det på lite. Mötet med chefen flyttades till i morgon eftersom jag inte visste i förväg hur mycket persiennkillen skulle låta. Han lät typ ingenting… Däremot har en granne ägnat flera dar åt att slipa. Det är ett jävligt enerverande, entonigt ljud. Slipoljudet avlöstes av en motorgräsklippare på gården efter lunch. Anna stack iväg till Slottet med Slottsfrun när persiennkillen var klar. Jag var rätt effektiv det lockande, fina vädret till trots, för före klockan åtta i morse hade jag och en kollega jobbat färdigt med en text som vi därför kunde leverera flera dar i förväg. På eftermiddagen deltog jag i ett Zoom-möte. Jag höll på att avvika direkt eftersom det dök upp ett rött skynke, men så bestämde jag mig för att bita ihop och stå ut. Och om en ”mjoootar” såväl ljud som bild kan en faktiskt uttrycka sitt missnöje utan att nån annan i mötet störs eller irriteras.

Tisslingarna var väl sisådär imponerade av persiennerna på balkongen. De föredrog köksfönstret, luftdraget där och fåglarna som flög förbi på gården. De samsades där båda två – en stund. Sen intog Lucifer sin herre-på-täppan-plats på klätterställningen på balkongen, så att lilla Citrus fick lugn och ro i köket. Vi drog upp persiennerna vid klätterställningen för att katterna ska kunna titta ut. Lucifer brydde sig inte ett smack om vare sig fåglar, persiennsnören eller slipande grannar – som synes nedan.

Herreman på täppan Lucifer

Herreman på täppan.

∼ ♦ ∼

I kväll stod det fiskbullar på menyn. På TV-menyn står den avslutande delen av Rebecka Martinsson. Jag tror faktiskt att vi slipper se Sascha Zacharias som Rebecka på ett tag, för nu är säsongen avslutad och vem vet om det kommer fler. Sen föredrog jag nog ursprungsskådespelaren Ida Engvoll i titelrollen. Det är inte smart att byta skådespelare i titelroller, tycker jag.

Fiskbullar i hummersås ris ärtor blomkål tomater

Fiskbullar i hummersås stod på menyn idag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

En sorts memoar

Ett inlägg om en memoarbok.



Björn Hellbergs bok En sorts memoarVarje år i april fyller Fästmön och jag år. Anna
är fyndigare än jag när det gäller presenter. Hon gör dessutom finare paket. Nåt som ofta är inslaget från oss båda till varandra är en bok. Förra året till födelsedagen gav jag Anna Björn Hellbergs memoarer, En sorts memoar. Björn Hellberg är en av hennes favoritförfattare och hon har i sin ägo alla hans böcker förutom de tolv ”tennisböckerna”. Memoarboken blev emellertid inte läst förrän i år. Strax därpå kastade jag mig över den, för även jag gillar Björn Hellbergs deckare.

En memoarbok är en bok med tillbakablickar ur nåns liv. Såna böcker kan ofta var lite skrytiga. Den här boken är skriven av nån som definitivit inte skryter utan äger en stor, inneboende självinsikt. På ett både roligt och medryckande sätt berättar Björn Hellberg om sitt liv, mest sitt yrkesliv, och alla de spännande människor han har träffat genom åren. Björn Hellberg är inte bara författare utan även journalist, främst sportjournalist. Vidare är han känd från såväl radio som TV, till exempel TV-frågesporten På spåret. Tillsammans med Ingvar Oldsberg har han synts på många upptåg i rutan. Oförglömlig är hans skapelse vid drejskivan. Jag bjuder på den här:

 

Den här boken är skriven med en stor glimt i ögat. Dessutom är den välskriven. Här finns varken stavfel/korrekturfel eller grammatiska fel. Björn Hellberg är nämligen en språkpolis, en större sådan än jag. Vår avsky för ”kommer att” delar vi emellertid till fullo.

Boken gav mig många timmars underhållning. Mycket hade jag hört förut via Annas högläsning. Kapitlen om tennisjounalistiken läste jag kanske mindre noggrant än övriga kapitel, men det har med mitt ointresse för sport att göra.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Radio, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 26 maj och onsdagen den 27 maj 2020: Redan nerförsbacke till helgen

 



Kära dagbok…

Lucifers huvud och ätpinnar på köksbordet

Ska vi äta thai-mat?

Det blev en varm och härlig dag igår – och jag tillbringade största delen av den inomhus. Visst hade jag kunnat ta en kvällspromenad efter jobb och middag, men det är inte roligt att promenera ensam. Till middagen var jag utan mänskligt sällskap. I stället hade jag fyrbent, pälskligt sällskap i form av Lucifer. Jag lägger upp många bilder på Instagram, men jag lägger upp fler bilder här på bloggen. Bilderna här intill respektive nedan la jag emellertid ut på Insta igår kväll. Han är för söt, katten! Och glupsk. Jag hade nämligen serverat hela familjen Katt nötbitar i sås till middag i deras skålar. Alla tre åt med god aptit. Men Lucifer insåg att det kanske fanns mer ätbart att hämta vid köksbordet. Nu tror jag inte att thaimat i form av kycklingwok med nudlar och sweet chili-sås är så bra för en katt, så han fick inte smaka. Som du förstår var det svårt att låta bli, Lucifer är bara för gullig ibland. Och väldigt enträgen.

Bok och kycklingwok

Min middag igår. Lucifers fanns i hans matskål på hans matplats.


Det var inte ett skit att se på TV igår
förutom del två av Den gula hästen. Det programmet spelade jag in eftersom Fästmön jobbade. I stället satt jag och läste och brottades med ett svårt sudoku. Till sist lyckades jag lösa det senare. Jag skrapade också sista födelsedagslotten eftersom det var precis en månad sen jag fyllde år. Tyvärr blev det ingen vinst, så nitlotten och det blå kuvertet förpassades till sophinken.

∼ ♦ ∼

Lucifer på klätterställningen på balkongen

Lucifer fick flytta på sig när vi skulle putsa. Det tyckte han sisådär om.

Igår fick jag veta att det kommer hantverkare hit på torsdag morgon. Typat nog hade jag bokat in ett Zoom-möte med min chef då, men jag har försökt kontakta honom för att styra om mötet. Dessvärre har jag inte lyckats få kontakt med honom eftersom han har varit ledig idag för att göra en bilresa neråt landet. För Annas och min del innebär hantverksbesöket att vi måste flytta om möbler på balkongen samt putsa glas och fönster där. Jag laddade våra fönsterputsare under dan. Lustigt nog fick vi våra fönsterputsare, som naturligtvis inte är mänskliga, nåt år innan vi flyttade ihop. Anna fick sin i present, jag i premie för att jag deltagit i ett antal kundundersökningar. Jag har väl provat min ett par gånger och den är faktiskt rätt bra.


Vi delade upp arbetet så att jag tog utsidan av glaset
på balkongen och Anna insidan. Anna assisterade mig med handräckning av utrustning eftersom jag fick klättra för öppen ridå, så att säga. Vi bor på fjärde våningen… Det både åskade och regnade på eftermiddagen. Håll nu en tumme för att det inte regnar för mycket i kväll så att vårt arbete blir ogjort, men det ser ut att ha klarnat.

∼ ♦ ∼

Om arbetsdagen idag finns inte så mycket att säga. Jag hade ett möte på förmiddagen och övriga tiden av dan grejade jag med högt och lågt, mest med texter där det är synnerligen viktigt att var tydlig. Det är svårt att precisera exakt vad. Men vissa utmaningar är lite roligare än andra.

∼ ♦ ∼

I kväll åt vi kolgrillad kyckling, tzatziki och sallad till middag. TV visar ett avsnitt av Rebecka Martinsson. Nerförsbacken till helgen är ett faktum. Tjolahopp!

Kolgrillad kyckling sallad tzatziki

Onsdagsmiddag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 25 maj och tisdagen den 26 maj 2020: Svänga ihop lite mat och sånt

 



Kära dagbok…

Igår förvånade jag ”alla” eftersom jag lagade maten till vår middag. Jag svängde ihop en fransk löksoppa samt vitlöksbröd. Och ja, jag erkänner. Jag hade hjälp av såväl Blå Band (soppan) som City Gross (brödet). Soppan var berest. Den var visserligen inte från Frankrike trots sitt namn, men från Motala. En påse pulver skulle röras ut i en liter vatten, kokas upp samt sjuda i tio minuter. Jag klarade det! Brödet värmde jag i ugnen, men för säkerhets skull konsulterade jag Fästmön om värmningen. Det hela gick att äta. Det var inte det godaste jag har ätit nånsin, men jag blev mätt.


Resten av kvällen tillbringade vi i fåtöljerna.
TV:n stod på, men det var väl inget vi direkt glodde på. Anna datoriserade och jag läste, med avbrott för kvällskaffe och kexchoklad. Tanken var att ta en promenad efter maten, men så startade vi diskmaskinen och tvingades hålla andan de timmar den diskade eftersom den inte ville samarbeta sist. Denna gång fungerade den som den skulle och vi kunde andas igen. Kvällspromenad blev det emellertid ingen och inte heller fick vi plats på balkongen:

 Lucifer tar upp större delen av balkongsoffan

Det blev varken kvällspromenad eller kvällssittning på balkongen – soffan var upptagen av herr Katt.

∼ ♦ ∼

Citrus på köksbänken

Jag vill OSSÅ sitta i köksfönstret, men INTE när mamma (Mini) sitter där.

I morse vaknade strax efter klockan sex utan ackompanjemang av familjen Katt. Men det var bra att jag slog upp ögonen tidigt, för jag skulle tvätta håret och då tar morgonbestyren lite längre tid. Kattjejerna ville sitta i köksfönstret båda två medan jag åt frukost, men hur jag än försökte fixa det för dem ville de inte sitta där samtidigt. De har verkligen egna personligheter, våra katter. 

Min arbetsdag startade med att jag skrev en text, gjorde några uppdateringar samt en textgranskning. På förmiddagen deltog jag som kommunikatör i en annan enhets enhetsmöte via Zoom. Sånt tar alltid tid, men är mycket lärorikt – plus att en får träffa kollegor som inte jobbar i ens egen, rätt gubbiga enhet. (Ursäkta, men det är sant. Majoriteten är gubbar. Vi är bara tre kvinnor i enheten.) Idag var det avtackning för en av de snälla gubbarna i min enhet, men jag kände mig för stressad för att delta. Jag vinkade åt honom vid ett möte igår i stället samt skrev ett mejl till honom på eftermiddagen (han jobbar sin sista dag i morrn.)

Vädret var om möjligt ännu bättre än igår. Jag hade ärenden bland annat till apoteket på lunchen, så det fick bli en promenad till Kvarnen i stället för upp till Höganäsparken eller ner till Fyrisån. Jag passade även på att inhandla C-vitamin i form av citroner, jordgubbar, björnbär och blåbär samt middag till mig själv i kväll (kycklingwok) och till oss i morgon kväll (kolgrillad kyckling och tzatziki).

∼ ♦ ∼

I kväll är jag ensam, så den andra delen av Den gula hästen spelar jag in på DVD-hårddisken eftersom Anna inte slutar jobbar förrän programmet börjar. En vill ju inte missa början av andra delen av en deckarserie, eller hur? Själv ska jag läsa min bok på gång och kanske ägna mig åt nåt så trivialt avkopplande som sudoko. Det följde med en hel bilaga korsord till en tidning som Anna köpte i förra veckan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lite söndagen den 24 maj och mer måndagen den 25 maj 2020: Finväder och fågelkvitter

 



Kära dagbok…

Måndag, varmt och strålande sol utomhus. Så typiskt när såväl Fästmön som jag skulle jobba. Visserligen hade jag två fina, lediga dar förra veckan, men det är ju roligare att vara ute i finvädret när en är två. Igår eftermiddag var vi duktiga och dammsög, så förhoppningsvis slipper jag göra det nån varm kväll i veckan och kan ta det nån sval förmiddag i helgen i stället. Skönt att ligga steget före.

På fredag är det min namnsdag, men ingen firar mig längre. På söndag är det Mors dag och jag har ingen mor att fira. Men… jag fick vara med på ett hörn och fira Annas snälla mamma igår, även om det var L som mest firades. Anna jobbar nämligen den kommande helgen och kan inte fira sin mamma på söndag. Vi försökte vara lite fyndiga när det gällde presenter. Födelsdagsbarnet fick till sin stora glädje bland annat fyra kanelbullar från Butiken på Hörnet. Och Mamman fick ett insektshotell.

Slottsfrun serverar Slottsherrn kaffe

Såväl födelsedagsbarn som mor firades igår.


Vår söndag avslutades med pasta och Vera.
Det var knappt att vi kunde hålla oss vakna under Vera och en undrar varför det sänds så sent en söndagskväll.

∼ ♦ ∼

Finväder denna måndag, alltså. Och även om en hellre vill vara ledig då är det ändå skönt med sol och ljus. Jag har suttit med fönstret öppet och jobbat i Bokrummet. Än så länge är det inte många tåg som passerar och inte heller är det masstrafik till parkeringen utanför. Jag har mest lyssnat till fågelkvitter. Ljuset måste jag emellertid stänga ute med tjocka gardiner för att kunna se vad som försiggår på min datorskärm. Idag har jag haft ett Zoom-möte och har även jobbat med några kommande möten och ett par texter. I morrn är det en avtackning med kaffe och tårta på jobbet, men jag vill inte riskera nåt och gå dit. Dessutom har jag ett Zoom-möte i anslutning till avtackningstiden.

Familjen Katt, som inte fick vara med på ett enda foto i gårdagens inlägg, krävde kompensation idag. Men särskilt pigga och arbetslystna var de inte…

∼ ♦ ∼

Det blev en kort lunchpromenad idag. Finvädret lockade mer än att äta och äta skulle vi ju göra i kväll, Anna och jag.

∼ ♦ ∼

Utöver det har jag hunnit se över månadens räkenskaper, betalat en och annan räkning samt bokat en klipptid för Gymnasisten. Och med det är det over and out för den här dagen.

Citrus i Es vinterjacka

Over and out! Citrus föredrar Gymnasistens vinterjacka framför hettan på balkongen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Ett rött vin: Passorone Appassimento

Ett inlägg om ett rött vin från… Italien.


 

Passorone Appassimento

Härligt fylligt vin som smakar mycket.

Under den gångna helgen blev det en del vin avsmakat. Till lördagsmiddagen, som till stor del bestod av plock, luftades och öppnades en flaska Passorone Appassimento (årgång okänd). Jag drack ett glas till vår ostbricka, en bricka som främst bestod av olika sorters cheddarostar och grönmögelostar.

Enligt Systembolagets webbplats lagerförs vinet inte av Systembolaget. Det gick i vart fall att köpa på vårt närmaste bolag. Så mycket information om vinet på Systembolagets webbplats finns inte mer än att vinet kostar 99 kronor och har en alkoholhalt på 15 procent. Jag surfade emellertid runt på nätet och hittade en aning mer information om vinet.

Vinkompassen skriver att det är ett ekologiskt vin som tack vare appassimentometoden (torkning av druvorna direkt efter skörd och före pressning) ger en hög smakkoncentration. Vinet är mycket fylligt och smakrikt och rekommenderas till rätter av kött, pasta, pizza, grytor, gratänger och ostar.

Vinguiden skriver så här om vinets smak och doft:

”Kraftfullt smakrikt vin med toner av mogna mörka bär, fat och örter. […] Fylligt och smakrikt vin med inslag av mörka körsbär, plommon, färska örter, choklad och fat.

Mörka bär och choklad är tydliga i smak och doft, tycker jag. Vinet är härligt fylligt och smakar mycket. Det bröt av förträffligt mot de lagrade ostarna, framför allt cheddarostarna. Även detta är ett prisvärt vin – du får mycket vin för pengarna.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar