Sekten som återuppstod

Ett inlägg om andra delen i Dimön-serien.

---

Förra året fick jag i födelsedagspresent av vännen FEM med familj den första delen i Dimön- serien av Mariette Lindstein. Jag läste boken i maj månad och tänkte väl sen köpa uppföljarna. Det blev nu inte av förrän i lördags, när jag inhandlade Sekten som återuppstod, del två, som en av julklapparna från min arbetsgivare. Och det i sin tur berodde på att jag blev påmind om serien eftersom jag vann del fem hos Omnible i fredags. En kan ju liksom inte bara läsa del ett och sen del fem av en bra serie, eller hur? Nu är andra delen avslutad för min del och pärmarna ihopslagna. Och del fyra har jag skymtat nånstans på årets bokrea…

I den andra delen i Dimön-serien får läsaren följa Sofia Bauman, som med nöd och näppe undkom sekten Via Terra och dess ledare Franz Oswald. Ledaren dömdes till fängelse i två år, men tro inte att han är kuvad för det. Genom att dupera sin advokat förlänger han sina armar. Och målet är inte bara att sekten ska återuppstå. Det handlar också om att hämnas på Sofia.

Precis som i första delen är det här riktigt obehaglig läsning. Det mest obehagliga i boken är den makt som en person kan ha över andra människor. Hur kan det komma sig? Jag skulle inte vilja kalla boken deckare eller kriminalroman, men den är oerhört spännande och läskig. Även Sofia vill ju hämnas för det hon har blivit utsatt för. När läsaren till sist förmås att tro att nu är det bra, nu vill ingen av de inblandade ge igen nåt mer, då sker det som jag faktiskt gissar mig till. Det gör att jag känner att karaktären Sofia trots allt verkar ganska naiv.

Det är väldigt tydligt att författaren skriver om nåt som hon känner till mycket väl. Inte är det nån tvekan om att jag ska fortsätta läsa de andra böckerna i serien, trots att jag rodnar över sexskildringarna varav de flesta är av det våldsamma slaget.

Toffelomdömet blir högt.

 

---

Livet är kort.