Kära dagbok…
Lite mer än två och en halv ledig dag har jag den här veckan. Ungefär en dag är kvar och jag känner trots det av stressmagen i form av illamående. Jag har farit runt i lägenheten på förmiddagen och hushållsarbetat, men det är förstås även annat som gör att magen krånglar. Nu är det mesta klart och jag tänker ägna resten av min ledighet åt att inte göra mer än nödvändigt.
Jag hade gärna velat ta en promenad, men om det blir nån blir det mer troligt i morgon – om jag inte har annat för mig då. Bland annat har jag utlovat viss mobil verksamhet av olika slag och dessa löften håller jag förstås. Vi har inte direkt nåt toppenväder (det regnar just nu), så det gör mig inget egentligen att vara inomhus. Men precis som alla andra skulle jag behöva lite dagsljus…Det är en tävling vi kan ägna oss åt var och en för tillfället, det vill säga: Hitta dagsljuset!
Hitta dagsljuset!
∼ ♦ ∼
När Fästmön kom hem från jobbet igår eftermiddag tog vi en liten Halloweenfika. Godiset som Anna plockade fram som komplement till saffransgiffeln matchade för övrigt mina glada strumpor med arga katter på.
Efter fikat och en stunds vila klädde vi på oss kläder som man även kan bära utanför hemmet. Vi behövde kompletteringshandla, men också köpa mat. Det blev kycklingsouvlaki från Akropolis med röror samt tyvärr strips upptäckte vi när vi kom hem och dukade fram. Vi hade beställt klyftor. Nåja, det kompenseras i afton, för då serverar köket pulled turkey med just potatisklyftor.
Jag var tvungen att läsa ut min bok efter middagen innan jag kunde göra nånting annat, för den var sååå spännande. Och gripande. Ämnet för den kriminalromanen är misshandel av spädbarn. Då förstår du kanske, kära dagbok, att det var hemsk läsning. Nu har mina händer hamnat på en bok jag fick för recension i veckan, Ann Rosmans Marvatten. Det är också en kriminalroman, men med en historisk dito berättad parallellt. Ann Rosman brukar ofta göra detta mycket bra. Inte alltid, men ofta. Början på den här boken är… lovande… Som alltid i Ann Rosmans böcker är också denna miljö marin och utspelar sig på västkusten.
Bokbyte från en bok om ett misshandlat spädbarn till en bok i marin miljö på västkusten.
Efter bokbytet kopplade Anna upp sin dator mot TV:n och så såg vi tredje delen av Drottningarna. Denna gång handlade det om Hedvig Eleonora. Mycket intressant! Och var sin skål med ostsnacksblandning – cheddarbågar, flamin’ hot cruncherz och white cheddar balls – höll oss vakna även när vi fortsatte att glo på spökjägare. Men vi hade ju jobbat båda två (fast bara lite mer än två timmar för min del) och varit uppe tidigt, så ögonlocken blev tyngre. Jag hann bara läsa ett kapitel i sängen innan jag somnade. (Kan även ha att göra med att jag drack ett och ett halvt glas vin och en starköl under kvällen.)
Ostsnacksblandning till spökjägare på TV.
∼ ♦ ∼
I morse vaknade jag strax före klockan sju. Som vanligt var det ingen idé att försöka sova längre, så jag gick upp och startade Moccamastern och tömde kattpottorna under tiden. Nybryggt kaffe tog jag med mig in till sovrummet. Sen läste jag ungefär totalt 60 sidor. Två Muminmuggar kaffe gick åt. När klockan hade passerat åtta startade jag den första tvättmaskinen. Det blev ytterligare ett par korta maskiner.
Jag hade sms-kontakt med vännen FEM. Tanken var att ringa, men eftersom det väntades samtal från vården där ville jag inte blockera linjen. Hoppas att vännen fick snabb hjälp och medicin för sin åkomma. (Nej, inte covid-19.)
Uppstudsad ur sängen publicerade jag en text lite här och var före frukost. Så hängde jag förstås tvätt några gånger också. Även diskmaskinen satte jag i arbete innan jag tog itu med att skura tre golv. Köksgolvet fick jag delvis skrapa rent på knä och för hand från kattmat. Jag vet inte om golven blev så bra, men det mesta av svettfötterna och fläckarna från ostbitar, leverpastej, kaffe och kattmat är borta i alla fall. Belöningen blev en dusch och familjen Katt fick dela på två halva påsar kattmatslax.
∼ ♦ ∼
Anna jobbar till klockan 16 idag. Jag tänker ägna eftermiddagen åt min bok på gång samt ringa en släkting. I kväll äter vi middag hemma och dricker ett gott vin till. Var sin godispåse står i skafferiet och pumpan på spishällen är redo att karvas ut till en Jack-o’-lantern av Annas konstnärliga händer.
Det blir nog ingen utflykt i afton till nån kyrkogård, men jag är så rörd över att mammakusinen M letade och fann mina föräldrars grav i torsdags och lämnade både blomma och ljus. Och igår eftermiddag kom sms och foto från Fonus som hade tänt ytterligare ett ljus hos mina nära och kära. Älskade, saknade, men aldrig glömda.
Två ljus på graven i år. Tack mammakusinen M och Fonus!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Kram!
GillaGilla
Kram!
GillaGillad av 1 person