Kära dagbok…
Igår var vi tre på Main Street som åt stekt kyckling med Fästmöns goda tillbehör och ett glas appassimento till.
Lördagskyckling med potatisgratäng, paprlka- och fetaoströra och grönsaker.
Läsning och kaffe på sängen denna söndagsmorgon.
Idag var vi tre, men i en annan konstellation och på annan plats, som åt upp resterna av lördagsmiddagen. Rester kompletterade med en massa gott…
Men… först sov vi länge och ganska gott. Vi hade ju suttit uppe sent och glott på film. Klockan var runt 8.30 normaltid när jag vaknade till ordentligt. Familjen Katt hade fått mat och tömda pottor när jag var uppe tidigare. Sen låg jag och lurade i sängen – och ältade en del jobbskit som jag tyvärr måste hantera i morrn. Jag lyckades till sist njuta av söndagsmorgonen med läsning och kaffe på sängen. Just nu läser jag en spionroman på engelska, en bok som är ovanligt… poetiskt skriver för sin genre. Nästan så att den påminner om Mons Kallentofts sätt att skriva till viss del.
Jag ville inte att Gymnasisten skulle åka kollektivt till sin pappa på höstlov, så när vi båda hade ätit frukost och duschat skjutsade jag ut honom till Förorten. Hemkommen igen – det hela tog en timme, ungefär – blev jag besynnerligt trött. En stund kunde jag vila, men inte fullt så avslappnat som Lucifer i soffan…
Avslappnad Lucifer.
∼ ♦ ∼
Vi tuffade så småningom iväg till Annas snälla mamma medförande rester från lördagsmiddagen kompletterade med en nygjord paprika- och fetaoströra (fetaost inköptes på vägen) och sallad. Annas snälla mamma hade gjort fantastiska små räkpajer till förrätt. Brödkorgen var full av gott bröd och till maten drack jag alkoholfritt Norrlands guld (jag körde ju bil). Inget tjafs och inga konstigheter. Anna och jag hjälpte till med en del tekniska saker med mera innan vi alla tre skrapade var sin Trisslott. Inte en spänn vann nån av oss.
När vi skulle åka hem lyste en varningslampa i bilen när jag startade den. Jag kunde inte styra. Gissa om jag blev kallsvettig. Men jag stängde av motorn och startade igen och då slocknade lampan. Allt i den nya bilen är väldigt elektriskt och varningslampor som lyser ger mig ångest. Nu gick det bra idag och vi tog hos hem till katterna utan nåt mer problem.
∼ ♦ ∼
I natt sover vi i rena lakan i ett rum där en av våra novemberkaktusar blommar. Det är den kaktusen Anna fick av min mamma. (Alltså Anna fick en peng till en blomma av mamma och valde den här vita kaktusen.)
Den blommar igen!
∼ ♦ ∼
I morrn är det måndag. Jag är varken sjuk eller slutkörd, men jag önskar att jag också hade höstlov så att jag slapp stångas med pågående galenskaper på jobbet. Tyvärr kommer jag inte undan. Och jämförelsevis har jag det långt ifrån värst.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 