Där kräftorna sjunger


Ett inlägg om årets sista lästa födelsedagsbok.



Delia Owens bok Där kräftorna sjungerDen som spar hon har. 
Och jag sparade födelsedagsboken jag fick av vännen FEM till sist. Jag förstod nämligen att zoologen Delia Owens bok Där kräftorna sjunger skulle bli… en speciell upplevelse. Inte är jag blind, utan jag har noterat att boken är en riktig bästsäljare. Jag har försökt att värja mig och inte läsa omdömen eller recensioner om boken. Men när Annas snälla mamma berättade att hon läst boken och tyckte att den var bra förstod jag att jag skulle känna likadant. Tack till vännen som gav mig boken!

Bokens händelser utspelar sig växelvis på 1950-talet och 1960-talet, upp till 1970-talet till dess att berättelsen går ihop. Därefter följer en kort resumé av de sista åren. Kya Clark är en flicka som lever i en trasig familj. En familj som en efter en lämnar den fallfärdiga bostaden i träskområdet. Till sist är Kya ensam kvar och med en otrolig styrka lyckas hon överleva. Men hon är inte väl ansedd i samhället. Hon hånas och det sprids rykten om henne. Detta trots att hon får flera böcker publicerade, böcker om djur och natur i träsklandet. Men när en död manskropp hittas blir Kya, eller Träskflickan som hon kallas, misstänkt för mord.

Den här boken är så sorglig, så sorglig redan från början. Kya är totalt utsatt, men med ett jävlar anamma och en klok liten skalle lyckas hon överleva trots att hennes familj, en efter en, överger henne. Hon är bara ungefär sex år när mamman drar, till exempel. Kya tvingas lära sig att leva av naturen för att tjäna pengar till sånt hon inte själv kan producera eller fånga. De flesta är väldigt elaka mot henne, men det finns en och annan som är genuint god och vill hjälpa henne.

Det lilla persongalleriet skildras med enkla penseldrag, naturen och djuren tycks vara enklare för författaren att beskriva. Den som står ut och som samtidigt är så onåbar är huvudpersonen själv. Det är så en rörs till tårar nästan, när en läser om flickans liv. Men vilka vändningar berättelsen tar! Jag har då aldrig läst nåt liknande. Sorgligt och gripande. Det var alldeles jättesvårt att lägga den här boken ifrån mig. Och nu har jag läst ut den.

Toffelomdömet blir det högsta

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Personligt, Vänner och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Där kräftorna sjunger

  1. Kul att du också tyckte om den!

    Gilla

  2. Mösstanten skriver:

    Kräftorna sjunger har jag i läslistan (bäst att jag kollar för säkerhets skull). Bra och peppande påminnelse.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jag tyckte mycket om boken. Den har en stark flicka – som sen blir kvinna – i huvudrollen. Efter läsningen och min bloggtext har jag läst vad andra tycker om den. Har sett ett och annat lågt omdöme – och då alltid från en man… Säger en del…

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.