Ett inlägg om en makalös debutroman av en Uppsalaförfattare.
För några månader sen köpte Fästmön en bok i bokhandeln av en lokal författare. Åsa Leijon är i vanliga fall gymnasielärare enligt omslaget till hennes debutroman Drunkna tyst. Så snart Anna hade läst ut boken ville jag låna den – jag har en förkärlek för det lokala.
Kortfattat beskrivet handlar det om den 16-åriga Jannica som försvinner en kväll i början av sommarlovet från byhålan på den uppländska landsbygden. Nu har snart ett år har gått och tiden är 1984. Minna, Jannicas lillasyster, vet vad som hände den där fredagskvällen. Lillasystern vet också att sanningen kan vara farlig. Därför är hon tyst. I boken får läsaren följa hur några av byborna lever sina liv, känner skuld, tänker och en och annan faktiskt vet vad som hände kring försvinnandet. Enligt baksidestexten har alla en hemlighet. Det stämmer.
Det här är ingen spänningsroman – boken är kategoriserad som skönlitterär samtidsroman – men jisses så spännande den är! Författaren bygger skickligt upp en obehaglig stämning där jag som läsare får glimtar från olika hem där det inte alltid är en trevlig och kärleksfull miljö. Närgånget beskriver Åsa Leijon allt från oljefläckiga tidningar till trasiga själar på ett helt makalöst sätt. Just som jag tror att jag ska få veta vad som egentligen har hänt byter författaren perspektiv och en annan person kommer till tals. Det är så otroligt drivet skrivet (rim) att jag inte kan tro att det här är en debutroman.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Jag har börjat lyssna på den här för ett tag sedan, men jag får nog byta till fysisk bok så den faktiskt blir utläst för det låter ju riktigt bra 🙂
GillaGilla
Ja byt genast till fysisk bok! Du måste skapa dina egna bilder av karaktärerna.
GillaGilla