Måndag kväll den 8 mars och tisdagen den 9 mars 2021: Som om själen har fått ryggskott och inte kan röra sig fritt

 

---

Kära dagbok…

Med tre delvis olika maträtter blev det så att jag åt före mina sambor igår kväll. Ifall du undrar, kära dagbok, behövde vi liksom turas om vid hällen. Jag hade min bok till sällskap. Slutet närmade sig och den var så spännande. Bokbytet skedde emellertid först när jag hade lagt mig. Eftersom boken jag läste ut är en bok jag fått för recension med första recensionsdatum den 15 mars kommer det inget inlägg om boken förrän på måndag. Det är tidsinställt för publicering på morgonen. Nu har jag gripit mig an den tredje delen i Mariette Lindsteins Dimön-serie. Sektens barn köpte jag till bra pris när jag nätshoppade på årets bokrea. Boken har börjat med full storm och jag ser verkligen fram emot den här läsningen. Därefter väntar ytterligare två böcker i serien. De ligger redan i min TBR*-hög på hyllan till nattduksbordet.

Bokbyte från recensionsbok till tredje delen i Dimön-serien.

Avbrott i läsningen blev det för att se Atlantic Crossing. Även där närmar sig slutet. Det är en fantastisk serie, baserad på verkliga händelser, men förstås aningen dramatiserade och troligen ingår även nån del fiktion. Oavsett vad, serien är helt klart mycket sevärd och finns på SvT Play ifall du har missat den. Annars återstår två avsnitt för den som precis som jag tittar på SvT 1 på måndagskvällar.

Citrus gillar Atlantic Crossing.

∼ ♦ ∼

Tisdagsmorgonen var grå och kall. Så typat när Fästmön hade ledig dag. Min arbetsdag började med att jag mådde riktigt dåligt. Att bli osynliggjord är väl en av de klassiska härskarteknikerna. Det gör fruktansvärt ont. Mer ont än jag trodde. Som om själen har fått ett ryggskott och inte kan röra sig fritt.

Ryggen som sitter på min kropp är däremot mycket bättre. Idag på förmiddagen var det dags för besök hos naprapat. Därför blev det ingen kafferastpromenad. I stället tog jag ut en friskvårdstimme som inkluderade promenad och naprapatbesöket. Idag fick jag ganska mycket tuffare massage än sist. Efteråt skulle jag röra lite extra på mig, så jag tog en liten omväg hem. Hade knappt hunnit sitta ner och jobba (inkl. torka en kattspya) när naprapaten ringde och undrade om jag visste varför han ringde. Det visste jag inte, men det visade sig att jag hade glömt min långa halskedja med alla mina nära och käras vigselringar bland annat i… Det var bara att klä på sig igen och gå tillbaka. Tur att mottagningen ligger typ fem minuter från mitt hem. Det hade börjat snöa, så nån skön extrapromenad blev det inte. Men… jag får se det som om den gjorde nytta för ryggen. Däremot hade jag aldrig förlåtit mig om kedjan med ringar och annat hade försvunnit. Hur kunde jag bara glömma???

S:t Olofsgatan var rätt grå idag.

Var det Sandberg han hette?

Hur kunde jag bara glömma detta???

∼ ♦ ∼

I kväll äter jag kycklingköttbullar från frysen, trillade av Annas hand. Stretchar min rygg och själ. Det kan göra lite ont, som bekant. Ser på Lyckoviken, av alla program! Katt till tröst.

Mini till tröst.

∼ ♦ ∼

*TBR-hög = To Be Read, det vill säga olästa böcker

---

Livet är kort.