Kära dagbok…
Fy 17 så frusen jag blev igår efter marknadsbesöket! Frusenheten satt i hela kvällen. Men det är ju faktiskt så att temperaturen har sjunkit rejält under nollan. I morse var det sju minusgrader…
Bokbyte igår kväll från en spännande svensk kriminalroman till en brittisk.
Efter marknadsbesök, handling och kvällsmat blev det fåtöljen som gällde och läsning. Boken jag läste var så spännande och bra att jag inte hade tid att varken ha nån dialog med Fästmön eller spela Wordfeud. I Wordfeud har jag nu fem matcher på gång och det är liiite för många. Det gör att ingen match går så snabbt framåt, för jag har liv också, utanför mobilen. Dels ett privatliv, dels ett jobbliv. I skrivande stund har jag tre matcher på gång med kollegor, varav en på engelska och en med en chef. Dock inte min chef. Jag blev lite paff när sagda chef frågade efter mitt nick i spelet, men sen körde vi igång. Och för mig blir det förstås ett sätt att lära känna ”de nya” på avdelningen.
Har vi en religiös grubblare i familjen?
Men åter till litteraturen! Järtecken var så spännande i slutet och nu har jag bytt till den allra sista julklappsboken 2019. Den som levererades först i förra veckan. Även den boken hamnar i genren spännings-/kriminalroman, men vad jag förstår handlar den också mycket om relationer. Roligt nog är den på engelska, nåt jag gillar för att hålla mina språkkunskaper levande. Boken handlar emellertid inte bara om en försvunnen flicka och relationer utan även om frågor som handlar om tro. Jag har läst cirka 40 sidor där jag har mött tjejerna Anna respektive Rosie. En av dem har vuxit upp i ett ganska strikt religiöst hem, vad jag förstår. Jag måste i samma veva avslöja att jag är lite fundersam om det finns en religiös grubblare på Main Street när jag såg litteraturen på nattduksbordet…
∼ ♦ ∼
Den hängde i fel rum i morse.
Kallt som 17 var det i morse och typiskt nog hängde såväl dunjackan som skinnjackan med fluffig krage (s k flygarjacka) i sovrummet där Anna låg och sov. Nåja, jag klarade mig OK med sedvanlig jacka, som för övrigt överlevde helgens hemmatvätt och blev riktigt fräsch, tröja, halsduk och handskar. Men se reflexerna behövde jag inte idag! På väg till jobbet mötte jag M i vars händer mitt huvud ofta vilade förr. Nu gör hon nåt helt annat och ser väldigt glad ut. Det var roligt att ses, fast ingen av oss hade tid nån längre pratstund eftersom vi var på väg till våra jobb.
På jobbet ägnade jag förmiddagen åt en del skriftlig rapportering, kommunikation av en förändring, konsulterande samtal rörande kommunikationen i ett annat ärende med mera. Eftermiddagen veks åt en onlinekurs som jag försökte göra för nåt år sen, men som jag aldrig fullföljde, samt en del tråkjobb som jag inte ens vet om jag borde ha utfört.
Det blir ett kort inlägg idag, för i kväll är jag ute och tar en öl med en kollega efter jobbet. Det finns saker en bäst pratar om utanför arbetsplatsen. Men jag har givetvis varit hemma först och utfodrat familjen Katt. Lilla Busan a k a Citrus lyckades för övrigt sätta på spisen i morse. Som tur var fanns Anna hemma. Det stod nämligen en kakform med en kaka ovanpå spisen. Kakan skulle kastas och vad jag förstår blev formen bara lite bränd. Men ändå. Det kunde ha blivit värre…
Goder afton och skål!
I kväll blir det en öl eller två, men i vart fall inte fler än tre.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 