Kära dagbok…
Karin och kaffe på sängen.
Tre vardagar mellan jul och nyår 2017. För mig är de avsatta för den sista rensningen och diverse annat fix. Nä, jag tänker inte försöka få tag i Skatteverket, jag bara hoppas att de skickar den där jävla blanketten (i nästa liv ska jag leva blankettfritt!) med snigelpost. Med annat fix menar jag dels vanligt hushållsarbete, dels andra saker inför flytten. Eftersom jag är ledig och sov ensam vaknade jag redan klockan fyra. Jag var uppe och studsade en stund, läste ett tag och sen tvingade jag mig att somna om och sova till 8.30 i alla fall. Självklart vaknade jag med huvudvärk, så jag gjorde starkt kaffe och stannade kvar i sängen med Karin Boye. Ja alltså den nya biografin om henne, en bok jag köpte i november till mig själv. Boken väger ett ton. Därför måste den antingen ligga på ett bord när jag läser eller på en kudde ovanpå min mage eller mina ben. Men bra är den! Jag är nu cirka en tredjedel in i boken och Karin Boye har just lämnat Uppsala för att återvända till Stockholm. Märkligt nog är det mycket i Karin Boyes liv och person som påminner om… mig själv. Fast jag är förstås inte lika begåvad som hon var…
∼ ♦ ∼
Men att fördriva tiden i sängen var inte tanken med mina tre semesterdagar den här veckan. Jag klev upp och började rensa städskåpet. Det blev bra, även om det inte ser ut så för den som tittar på bilden. Likadant är det med lägenhetsförrådet. Det ser inte heller rensat ut – för ett ovant öga. Med mina ögon sett är både förrådet och städskåpet redo för packarna nu.
Direkt när jag klev upp sökte jag reda på mattvättaren jag hade tänkt skulle få ta hand om mammas fina, rosa Kinamatta. Jag ringde, men blev kopplad till en telefonsvarare. Självklart har de stängt i mellandagarna, tänkte jag, fast ändå lämnade jag ett meddelande. Inom en halvtimme blev jag uppringd och vi kom överens om att inte bara mammas Kinamatta utan två mattor till skulle hämtas på eftermiddagen. Jag släpade in mattorna från förrådet till hallen och tog frukostrast. Mattorna hämtades sen på avtalad tid och jag fick ett kvitto och ett löfte om att få dem återlevererade rena vecka 2 nästa år.
Lite annat jag har fixat med idag är barskåpet. Där står en del flaskor som det mest är slattar i, så det får bli ett slattparty framöver när en gör tabberas på skvättarna. Men några flaskor från barskåpet får följa med till nya hemmet. Vidare har jag försökt laga en kork på en whiskykaraffs knopp. Nej, inte med klutt men med… kork, en packning och lite silvertejp. Vi får se om det funkar.
Framåt kvällen blev det middag bestående av rester från mitt lilla julbord igår. Det är ju trots allt tredjedag jul idag.
∼ ♦ ∼
Jag ringde mammakusinen B och hennes A för att tacka för julkortet och kolla läget. Nånstans längtar även jag efter blodsläktningar och mammakusinerna är de närmaste jag kan komma – förutom en halvfaster till mamma (!) som fortfarande är i livet och som jag aldrig har träffat. Mammakusinen B var ute och rörde på sig, men jag fick en god och trevlig pratstund med icke blodsläktingen A. Livet är inte enkelt för nån av oss, fick jag bekräftat. Jag är i alla fall frisk.
∼ ♦ ∼
Mammas tredje orkidé blommar!
Det kom ett mejl från mäklaren med en blankett som ska bilda underlag för min deklaration. Jaa, nästa liv bara måste bli både blankettfritt och sifferfritt, i alla fall om jag även då blir den ordmänniska jag är nu. Att försöka hitta gamla uppgifter från ett liv jag gjort allt för att glömma och radera är dessutom varken roligt eller uppiggande. Det är tur att mäklaren lovar mig hjälp och bistånd med att fylla i blanketten om det behövs.
Och så mitt i allt den här fula, röriga, krångliga tillvaron upptäckte jag att mammas tredje orkidé blommar…
Nu ska jag göra det jag är bäst på: läsa. Då är jag rätt tyst. I början av det här inlägget var jag cirka en tredjedel in i boken. Jag närmar mig mitten i skrivande stund och Karin Boye har nu varit gift ett tag och rest till Jugoslavien.
Jag närmar mig mitten av boken.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Du är duktigt som får mycket gjort, men det är klart, man har ju inte mycket att välja på när man står inför flytt 🙂
Vad fint att orkidéen blommar, vet du, mammas novemberkaktus som blommade så himla fint i just november, har pluppat fram en stor fin blomma precis till jul 🙂
Ja det där med blanketter hit o dit kan få ens grå att träda fram !!
GillaGilla
Nej, en har inte så mycket val. Men allt är inte jobbigt, det är lite roligt också. Mest av allt undrar jag varför jag inte har röjt och rensat mycket tidigare… Det har varit så många saker som jag har kört till återvinning eller kastat. Helt otroligt! 😮
Jag tror våra mammor är med oss i sina blommor. Mammas novemberkaktus fick bara en blomma i år, men orkidéerna fullkomligt exploderar. 😛
När det gäller blanketter höll jag på att skratta ihjäl mig idag för det kom en blankett från adressändring.se som skulle skickas in till Skatteverket. Bara det att jag ju redan har beställt en sån blankett – från Skatteverket… Rörigt! Sen har jag hållit på med blanketten till mäklaren idag också. Svårt med alla siffror hit och dit för mig som är ordmänniska. Det blir bara stopp och så ser jag rött och blir arg. 😈
GillaGilla