Kära dagbok…
En liten ljusning?
Den gångna natten sov jag som vanligt sisådär. Vid tretiden var jag klarvaken och satte mig i fåtöljen för att läsa. Jag kan läsa utan linser och glasögon om jag håller boken en centimeter från ögonen. Men nu har jag linserna i och ett par läsglasögon från ICA Maxi på näsan. Jag har linser med mig så det räcker till söndag. Glasögonen, som jag kan använda hemma till allt utom bilkörning, ligger kvar i Uppsala. Jag försöker lufta hornhinnorna så mycket jag kan så det inte ska bli hål i dem, men ögonen är väldigt trötta och ansträngda just nu.
Eftersom jag inget har hört från lasarettet verkar natten ha varit lugn för mamma. Hon var så trött igår att jag hoppas det gjorde att hon kunde sova. Sen förstår jag också att det inte är lätt att dela rum med en okänd person, men jag sa till mamma att hon kunde vara glad att hon är på en tvåsal och inte en fyrasal… Hursomhelst hoppas jag att det ljusnar snart nu på alla plan så att mamma mår bättre och kryar på sig. Bara det faktum att mamma redan i lördags frågade efter sitt smink samt har lagt beslag på fjärrkontrollen till sjuksalens TV är tecken på att det är krut i mamma. Som vi brukar säga i släkten så har hon Bergahumöret – på gott och ont.
Idag på morgonen hade vännen FEM lämnat ett viktigt papper i brevlådan. Tusen tack!!! Jag messade lite med hennes dotter som fyller år idag. Sen tog jag en promenad nere vid sjön för att blåsa ut skallen lite. På vägen ner hoppade jag in till mammas väninna på arbetet och gav en kram. Vi har båda sjuka anhöriga, men väninnan har sin i Linköping.
Jag tog en promenad nere vid sjön i morse.
Jag har varit på ICA Maxi igen idag på förmiddagen – det verkar ha blivit mitt nya stamlokus. Köpte kaffe och filmjölk, citronbubbelvatten och Pro Viva samt en god kaka att ta med upp till mamma i eftermiddag. Det är svårt att få i sig nåt vettigt. Igår kväll blev jag faktiskt lite hungrig här och jag hittade några kakor som ”levde”. Annars blir det mest kaffe och fil här på morgonen. Jeansen är urskitiga, men jag kan inte med mammas tvättmaskin. De har dessutom blivit jättestora. Samtidigt är en sjuk mamma inte nån bantningsmetod jag rekommenderar.
Det känns som om jag rapporterar till höger och vänster och mobilen går varm. Lucille har lovat att ta över tillsynen över mitt hem eftersom Fästmön inte riktigt hinner det. Alldeles nyss brummade mammas dörrklocka. Det var hennes vän U och vi fick äntligen hälsa på varandra. U var tydligen den som slog larm när mamma hade ramlat andra gången. Det är så gott att veta att människor bryr sig om lilla mamma!
Nu ska jag samla mig och åka upp till mamma. Där blir jag till klockan 19 om inget annat inträffar. Tusen tack till alla för samtal, sms och kommentarer här och på Instagram!!!
En grå dag som jag hoppas blir bättre.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Det är gripande att läsa om allt du går igenom. Ditt kärlek till din mamma lyser igenom ditt engagemang.
Styrkekramar till er båda!
GillaGilla
Tack raringar! Mamma har varit så dålig idag och det är fruktansvärt att bara stå bredvid och inte kunna göra nåt…
Kramar till ER båda!
GillaGilla
Tråkigt att din mamma är sjuk, jobbigt sånt där. Hoppas på snar bättring! ❤
GillaGilla
Nu vet de vad som är fel och hon behandlas, men tyvärr mår hon inte bättre.
Tack för dina ord!
GillaGilla
Så klart att det ska ljusna, när dom hittat orsaken! Är ju jättejobbigt när man bor i en annan kommun. Har suttit i samma sits. Men , som andra säger, tänk på dej själv också! Har inte kramats förr, men nu får du en Kram från mej också!
GillaGilla
Tyvärr har mamma mått sämre idag och det är jobbigt att det inte vänder. Jag vill inte att hon ska plågas…
Tack för kramen, den behövs!!
GillaGilla
Hoppas din mammas ”mående” har förbättrats under dagen och att du får sova lite bättre i natt.
Kram
GillaGilla
Tyvärr har det varit en dålig dag för mamma. Det vill liksom inte vända, trots diagnos och behandling…
Men tack för din omtanke!
GillaGilla