Kära dagbok…
Ett litet fusk igår.
Inte helt ensam var jag på onsdagskvällen, men ganska. Maten var smaskig, men jag erkänner att ett rejält sötsug satte in efter nån timme. Jag stod emot. Jag tvättade, läste Antiktidningen, läste min bok på gång och halvglodde på TV.
När Fästmön kom hem fr¨ån jobbet föll vi delvis för frestelsen. Det blev inget sött, men vi gjorde iordning var sin assiett med trekantiga minikex med S:t Agur på samt gröna druvor. Var sitt halvt glas Côte du Rhône blev pricken över i:et. Inte så bra inför vägning i morgon bitti, men å andra sidan det enda ”fusket” jag har gjort den här veckan.
∼ ♦ ∼
Beställaren var inte missnöjd trots dröjsmål. Inte jag heller.
Torsdagen var lite kylig men solig. Inte heller idag gick jag ut, men jag laddar för att börja gå tillbaka till jobbet. Jag planerar att vara på plats varje dag den kommande veckan. Så kanske det inte alltid blir framöver. Just nu känns det väldigt nödvändigt, av flera skäl.
Idag skickade jag iväg mitt förslag på reviderade texter till ett antal intranätsidor till beställaren. Det här jobbet har legat på vänt alltför länge. Ett av problemen var att jag ju inte visste om jag skulle få jobba kvar på min nuvarande avdelning. Den sista november lämnade jag därför över mitt material till en kollega. Sen blev jag sjuk och så kom vinterns storhelger och jag var ledig i tre veckor. Efter helgerna skulle vi ta tag i det hela, men då var det annat som var mer akut. Sen blev min kollega sjuk. Livet, helt enkelt. Nu har beställaren i alla fall fått textmaterialet. De opublicerade sidorna med bilder och lay out samt strukturen på det hela får vi visa vid annat tillfälle. Beställaren var inte missnöjd.
Jag vill ge mig tid att bara vara – eller sova – i födelsedagsveckan. Anna tog bilden.
Nåt februarilov ska jag inte ha, men min nuvarande chef mejlade sin enhet idag och frågade om nån ska vara ledig. Efter en del funderingar och snack med Anna har jag bestämt mig för att ge mig ledigt hela födelsedagsveckan. Kanske för att bara vara – eller sova. Det kan vara så att vi hittar på nåt helgen före min födelsedag eftersom Anna är ledig då. De andra dagarna vill jag bara ge mig själv ledigt – i present. Själva födelsedagen har jag uttryckt önskemål om att besöka en viss restaurang här i Uppsala. Även om mitt omdöme om den har varierat genom åren har den en speciell plats i mitt hjärta – och i min familj. Ledigt en hel vecka var OK med nuvarande chefen som även bokade in ett firande för mig med arbetskamraterna veckan före födelsedagen. Nu gäller bara att min ordinarie chef beviljar min semesteransökan också.
∼ ♦ ∼
Det har varit torsdag hela dan idag och även nu i kväll. För tillfället betyder torsdagar Antikrundan och amatörvärdering från fåtöljen. I afton är jag ensam som tittar, för Anna är iväg och jobbar några timmar.
Jag mumsar en låda med kycklingpasta från oktober förra året som jag tog ur frysen och tinade till middag. Och tvättar, as usual. Gårdagens rena och torra kläder har jag redan tagit hand om.
Här i ligger kvällens middag.
∼ ♦ ∼
Jag har väntat, hittills förgäves, på en nyutkommen bok för recension. Författare och förlag meddelade att boken är skickad för flera veckor sen – men att PostNord inte har lämnat nån avi till mig. Förlaget gjorde ett nytt försök. Och tänk! Ibland händer det, typ i eftermiddags, att PostNord levererar och plingar på dörren, inte bara lämnar utanför. Det verkar vara lite av ett lotteri numera att snigelpost kommer fram. Anna fick ju jaga ett paket häromdan. Det kom sms om att paketet hade levererats till henne. Det hade det inte utan i stället till en granne. En undrar hur det står till med med läskunnigheten.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 