Kära dagbok…
Det var nog så att kroppen sa ifrån igår. Jag tvingades att lyssna på den. En varningsklocka? Jag behöver tagga ner, äta vettigt och inte oroa mig för allt och alla. Några världsproblem kan jag inte lösa. Inte heller hjälper det att grubbla över sånt i privat- eller jobbsfären som jag inte kan lösa. Sånt som att jag behöver ny utrustning (både privat och på jobbet), att nån blir cancersjuk, att nån är död, att folk flyttar och det blir manfall, att det bara inte går att älska precis alla människor med mera med mera. Jag kan inte göra mer än min bästa – mitt bästa efter hur jag orkar just då.
Till söndagsmiddag åt jag en kycklingfilé, lite potatisgratäng, hummus och grönsallad. (Alltså inte kycklingkorv och pommes!) Det gick bra. Lite senare tog jag ett glas vin och några ostbågar. Ostbågspåsarna stod ju orörda i skafferiet. Sen delade jag med mig till Fästmön av en Fazer blå… Ja du ser ju, kära dagbok, att mina intentioner är goda, men jag faller och jag faller tungt. Nu har emellertid Anna köpt en ny våg. Till den finns en app där hon har lagt in sina uppgifter – och mina. Där framgår längd och vikt, övervikt, BMI, muskelmassa etc. Går inte att fuska, alltså. Och när jag vägde mig på den i lördags hade jag faktiskt gått ner ett kilo. Efter helgen har jag med all säkerhet gått upp det kilot – och lite till.
Söndagsmiddag – för en gångs skull inte kycklingkorv och pommes!
Kvällen avslutades med Manhunt på SvT 1. Vi hade lyckats missa första avsnittet, detta var det andra. Det gick bra ändå. Och klockan 22 låg jag i sängen med nyborstade, tandtrådade tänder. Alltid något, dvs i säng i tid.
∼ ♦ ∼
Måndagsmorgonen var regnig och eländig. Det blev regnkappa och paraply. Som tur var regnade det bara lätt när jag gick till jobbet. När jag gick hem regnade det desto mer, däremot. Dessutom klev jag ut i mina inneskor, så jag blev tvungen att kliva in igen.
Efter att ha startat min jobbdator, läst och besvarat några mejl etc gick jag ner till plan ett för att hämta min fotpall på kontoret. Jag passade även på att prata med två enhetschefer där samt supporten. Följande är nu bestämt: jag lånar ut mitt rum till den ena chefen för Zoommöten, jag bokade in en försenad födelsedagslunch med den andra chefen och jag pratade om min nya dator med supporten. I det senare ärendet blev bestämt att jag skulle skicka in ett ärende där jag beskriver att det börjar bli akut.
Det börjar bli akut att få en ny jobbdator…
Förmiddagen bestod av tre möten, varav ett fysiskt. På eftermiddagen kunde jag jobba lite, bland annat med en artikel jag har på gång. Sen var det plötsligt dags att gå hem. Där väntade en matlåda med rester från lördagsmiddagen. Gott att bara värma i micron och äta innan jag gick på styrelsemöte. Jag hann starta diskmaskinen, som var knökfull, och åka ner med sopor före mötet.
Gott att bara värma!
I morrn har vi avdelningsmöte i fem timmar med lunch emellan, så då hinner jag näppeligen jobba med det vanliga. Men på tal om lunch har jag en bokad på onsdag med Lisbet som egentligen heter nånting heeelt annat och en boka på torsdag med NK*. Härligt!
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis en glimt från min arbetsplats, där jag under eftermiddagen såg till att matcha strumpor med fruktstunden.
Strumpor som matchar fruktstunden.
∼ ♦ ∼
*NK = Närmaste Kollegan på min förrförra arbetsplats
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 