Ett recenserande inlägg om meningen med livet. Eller resonemang kring det.
Från Blue Publishing, ett mindre förlag, kom den första dagen i september en liten rosa bok i danskt band. Boken, vars författare är Sofia Wrangsjö, har den fantastiska titeln Att vara människa – (med undertiteln) Livsfilosofi utifrån Viktor E. Frankl. Jag har tidigare läst en bok av just Viktor E. Frankl, Livet måste ha mening. Med denna nånstans i bakhuvudet samt det faktum att Frankl tillbringade tre år i koncentrationsläger och överlevde gjorde mig helt klart väldigt nyfiken. Nu har jag läst boken och sänder tack till såväl förlag som författare – och givetvis även herr Frankl som inte längre finns här på jorden.
Den här bokens genre hamnar någonstans mellan psykologi och filosofi. Författaren är filosofisk praktiker, men Viktor E. Frankl var verksam inom psykoterapin. Han skrev emellertid en avhandling i filosofi. Oavsett, vi är många som funderar över meningen med livet. Framför allt när livet känns meningslöst vill en hitta just meningen. Kortfattat förklarat ansåg Viktor E. Frankl att människans behov av mening är lika grundläggande som behoven av mat och sömn. Sofia Wrangsjö ger, precis som baksidestexten säger, en personlig och lättillgänglig introduktion till Frankls tankar.
Jag tycker verkligen att boken lever upp till det den utlovar i baksidestexten. Snabbt fångas jag in – och begriper – Frankls resonemang. Inte minst för att författaren (Wrangsjö) är just personlig och berättar om Frankls tuffa liv. Han levde inte bara i koncentrationsläger, han förlorade på grund av detta och den rådande regimen alla han älskade förutom en syster som ”kom undan”. Bara det får mig att stanna upp och tänka till:
”Hur 17 kan en överleva och dessutom gå vidare när alla nära och kära är döda?
Eftersom Viktor E. Frankl blev över 90 år måste han ju ha haft och gjort ett och annat ”rätt”. Jag läser den här boken med blyertspenna för här finns mycket att ta tillvara på.
Det här är en bok som kanske ska användas i undervisning. Jag kan också tänka mig att ge bort den till ”rätt” personer och personer som skulle behöva fundera över sina liv och meningen med dem. Boken är väldigt lätt att läsa och dess omfång, blott 128 sidor, är inte heller avskräckande. Jag rekommenderar den varmt, den lämnar mig inte oberörd och den är väldigt lätt att ta sig igenom.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 