Kära dagbok…
På lördagen (igår när det här skrivs) blev Fästmöns yngsta barn tonåring för sista gången. Jag har ju inga barn själv så jag vet inte om det kändes nåt speciellt. Men om jag hade haft egna barn skulle jag nog ha tyckt det.
Hela dan höll Anna på med tårta och köttmarinering med mera. Mitt bidrag till det hela var att gå och köpa en choklad som skulle var ingrediens i tårtan. Och så busade jag med Citrus. Jag hade tur som hann hem innan hagelskuren kom. Snacka om att det stod som spön i backen…
∼ ♦ ∼
Till Förorten åkte vi på seneftermiddagen. Huvudpresenten levereras troligen nästa vecka och den var från Gymnasistens/19-åringens mamma. Själv bidrog jag med peng och godis.
Det var gott med grillat och tårta, men bilden faderskapet tog av min baksida gav mig ett och annat att tänka på. Jag är inte längre tjock, jag är fet. Och det måste jag ta tag i, jag ser faktiskt äcklig ut. Nej, ingen bild på det.
Katterna på Morgonen var med och firade födelsedag en stund. De var mest intresserade av grädden på tårtan, men Igor (inte min frisör utan katten!) la sig vid mina fötter. Och Tisslingarnas storasyster Maja ville helst vara ute och skena, men fick stanna inne när vi fikade. Hon har vissa gemensamma drag med sin lillasyster Citrus, kunde jag konstatera. Tyvärr syns de inte på bilden nedan.
∼ ♦ ∼
I natt hade jag en mycket obehaglig dröm som handlade om avstånd. Jag känner även i vaket tillstånd hur jag gör fel för att minska avstånd av diverse slag, men jag klarar inte av att hantera det på rätt sätt. Har dock en tanke om att ökat avstånd kanske kan minska avstånd. Får jag fundera över…
Jag fick rycka ut som representant för BRF-styrelsen i morse och informera våra boende om att nån jävla idiot på ren svenska har monterat ner kodlåset till vårt garage. Som tur är funkar det att komma in med fjärrka. Reservdel är beställd och monteras förhoppningsvis nästa vecka.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 