Ett inlägg om en ny författarbekantskaps debutroman.
Det är alltid spännande att göra nya författarbekantskaper. Ibland kan det rentav vara lyckosamt också. Debutromaner har en tendens att vara alltför mastiga. Sarah Penners hennes debutroman Giftmakerskan visade sig vara en riktig lyckträff. Dessutom är den föredömligt lagom lång, under 300 sidor. I mars i år kom boken ut i Sverige, så jag unnade mig en ny, inbunden utgåva.
Boken består av två parallella berättelser, en i dåtidens London (slutet 1700-talet), en i nutiden, på samma plats. Nella driver ett apotek i 1790-talets London. Men det är inget vanligt apotek utan ett ställe dit kvinnor kan vända sig för att få hjälp att giftmörda män som behandlar dem illa. Nella har två regler: giftet får inte användas mot andra kvinnor och allt måste registreras i apotekets böcker. Till Nellas apotek kommer den tolvåriga Eliza – och stannar. Den nutida amerikanskan Caroline Parcewell är historiker och på besök i London för att fira bröllopsdag. Av en slump kommer hon över en medicinflaska med en björn på. Flaskan får henne att gräva i det förflutna och så småningom närmar hon sig sanningen om de så kallade apoteksmorden.
Det här är en mysig bok, trots att den handlar om mord. Tidsperspektiven skiftar mellan 1790-talet och nutid, men platsen är London. Såna romaner är alltdi bra. Det här är ingen direkt spänningsroman, utan jag skulle kategorisera den som en historisk kvinnoroman. Och såna gillar jag. Det blir väldigt lite om nutida Carolines knakande relation med maken James. Tack och lov! De väsentliga karaktärerna i den här boken är nämligen kvinnor, dåtidens och nutidens. Jag läser gärna mer i samma stil och av samma författare. En stark debut, sannerligen!
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 