Galgbergets väktare


Ett inlägg om årets första födelsedagsbok.



Anna Janssons bok Galgbergets väktareTill min födelsedag i förra månaden fick jag bara bra böcker.  
Tror jag. Jag har ju faktiskt inte läst dem ännu. Eller… En har jag nu läst och det är min favoritförfattare Anna Janssons senaste Maria Wern-deckare, Galgbergets väktare. Tänk att detta är den tjugoandra boken i serien… Bara det är en bedrift! Tack till Fästmön, som vet vad jag gillar.

Det är midsommarafton och unga, heta känslor är i dallring. Elin har blivit svårt förälskad i bästa vännen och kusinen Felicias kille Oliver och känslorna är besvarade. De bestämmer att han ska komma till Elins familjs stuga på natten. En kärleksnatt får de. Sen kommer föräldrarna – och hittar Oliver mördad utanför sommarstugan. De tvingar Elin att hjälpa till att bli av med liket. Galgbergets väktare är en grupp som anser sig ha till uppgift att peka ut förrädare och döma dem till straff som hör historien till. Oliver tycks vara gruppens offer. Maria Wern och hennes poliskollegor får hand om fallet. Samtidigt kämpar hon med att få tillvaron att fungera för sig och sin totalförlamade man Björn.

Nu känns det som om karaktärerna är gamla bekanta. Ja, huvudkaraktärerna förstås, de som återkommer. Inte ungdomarna och deras föräldrar som skildras i den här boken. Men även dessa känns väldigt väl gestaltade, de är trovärdiga i sina roller. Ganska mycket sjukvård och medicin innehåller boken, mycket få miljöskildringar. Det är lite synd, för Gotland är en spännande och intressant ö dit jag hoppas få åka nån mer gång.

Boken är spännande precis som föregångarna, men också sorglig. Jag försöker att inte se TV-seriens skådespelare framför mig, utan mina egna bilder av författarens karaktärer. Det är inte förrän alldeles i slutet – och med uteslutningsmetoden – jag lyckas lista ut vem mördaren är.

Omdömet? Tja det blir givetvis det högsta. Jag väntar redan på bok nummer 23.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Personligt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.