Blåmärken


Ett inlägg om en spännande bok.



Lina Arvidssons bok BlåmärkenJag fick en väldigt generös julklapp av min arbetsgivare förra året. 
Julklappen blev ett presentkort hos Akademibokhandeln. Och tro det eller ej, där finns fortfarande en nätt summa kvar att sätta sprätt på. Men bland de första böckerna jag köpte för presentkortet var Lina Arvidssons båda böcker. Nu har jag läst ut både Ett hem att dö för och idag den senaste av hennes böcker, Blåmärken.

Böckerna hänger inte alls ihop, men huvudpersonerna är unga kvinnor som jobbar inom hemtjänsten eller äldrevården. Huvudpersonen i Blåmärken heter Stella och lever tillsammans med Samuel. Samuel är arbetslös och mår allt annat än bra. Han mår så dåligt att han måste kontrollera allt Stella gör, var hon är med mera. Och så slår han. Eller han misshandlar. Väldigt insiktsfullt skildrar författaren just misshandeln och spelet mellan de två i paret. Som läsare får jag en rätt bra förståelse – för båda parter – men framför allt varför Stella stannar kvar. Till sist yppar sig dock en möjlighet för henne att komma loss ur det destruktiva förhållandet: Stella ärver en lägenhet. Hon flyttar in i Majs lägenhet och får ganska snart kontakt med grannen Lilly. Men vad är det för hemlighet som finns och som handlar om både Maj och Lilly?

Det här är riktigt bra! Jag blir så glad när jag ser en författare utvecklas – och det också på så kort tid: böckerna kom ut 2019 respektive 2020. Blåmärken är en otäck bok som närgånget skildrar hur en ung kvinna bryts ner, men också hur hon får en chans att resa sig. Genom skiftningen i Samuels ögon inser jag som läsare hur jäkla observant Stella måste vara hela tiden i hans närhet. Boken är spännande redan från första sidan och fortsätter författaren att skriva såna här bra böcker fortsätter jag att köpa och läsa dem.

Men… det som drar ner omdömet en toffla och som borde ha noterats av en bra lektör/redaktör är att pizzerian mitt emot har slagit igen på sidan 68 och ersatts av en sushirestaurang. På sidan 176 går dock Stella till pizzerian mitt emot och köper två pizzor…

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Jobb, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.