Kära dagbok…
Jag kom ut ur datadjungeln.
Jag var ärligt talat helt slut igår kväll efter tisdagens vedermödor. Nog försöker jag vara lösningsfokuserad och när min hemmadator mitt under heldagsmötet/-program i Zoom började låta konstigt stängde jag ju av, kastade mig i bilen (tack för att jag har en fungerande bil!) och åkte upp till jobbet för att fortsätta mötet/programmet där. Jag kom ut ur datadjungeln, kan en säga. Att vara på jobbet i sig var traumatiskt bara det, eftersom jag genast hörde en röst som får mig att må så dåligt att jag helst vill gå och gömma mig. Det gick förstås inte. Men en riktig höjdpunkt under dagen blev lunchen med chefen vid en annan avdelning. Den gav mig kraft nog att stå ut under eftermiddagen.
Arbetsdagen blev lång och avslutades inte förrän klockan var närmare 17.30. Nån middag blev det inte för min del, men Fästmön bjöd på mjuk pepparkaka och saffransmuffins till kvällsfikat. Det räckte bra. Jag orkade inte nåt annat än att fika och glo på Lyckoviken. Jag hade väldigt ont i axeln och armen och tog två värktabletter. De lindrade.
∼ ♦ ∼
Jobbdatorn på en köksstol hemma vid skrivbordet – början på en maskinpark?
Idag på morgonen har jag dels jobbat, dels satt upp jobbdatorn tillfälligt. Jag fixade en docka till den så att jag ska kunna koppla en större skärm till den, men… Säg den dator som funkar som den ska… Jag har inte kopplat in vare sig docka eller trådlöst tangentbord trots att grejorna är med hem. När jag startade jobbdatorn indikerade den nämligen ett fel och jag fick greja lite. Sen körde den igång och fungerade. Jag felanmälde detta och fick god hjälp på distans, så allt funkar som det ska. Nu är det en mindre maskinpark i Bokrummet. Hemmadatorn med tillhörande utrustning står kvar på skrivbordet och jobbdatorn står på sin väska på en köksstol intill mitt skrivbord. Jag kör vissa program på jobbdatorn och vissa på hemdatorn för att inte hemdatorn ska bli överbelastad som den uppenbarligen blev igår.
I morrn ska jag ha utvecklingssamtal eller prestationssamtal eller lönesamtal med min chef – oklart vilket. Jag har fått en Wordfil att fylla i, en sorts självskattningstabell. Jättesvårt, min självkänsla när det gäller jobbet är extremt låg. Chefen och jag ska ses utanför Domkyrkan i morgon eftermiddag och genomföra samtalet under en promenad. Annorlunda, men bra, vill jag tro. Eftersom ingen av oss kan anteckna medan vi går har jag, lösningsfokuserad (?), föreslagit att han spelar in vårt samtal med sin jobbmobil. Jag har gett mitt medgivande till det.
På förmiddagen öppnade jag min chokladkalender. Idag fick jag en ganska stor och mycket god chokladnalle att mumsa på medan jag jobbade.
Rastpromenad tog jag en längre idag, eftersom jag inte hann ta nån igår. Jag passade på att utföra några ärenden samtidigt. Ja ifall du har missat det, kära dagbok, är det ju jul snart. Igår fick jag smussla med en klapp till Anna, men hon såg vem som var avsändare. Jag tror däremot inte att hon vet exakt vad det var för klapp. Senare, framåt kvällningen, hämtade jag en annan julklapp till min sambo som då hade gått iväg till jobbet.
Idag blev det ett par promenader här på min gata.
∼ ♦ ∼
Jag har tvättat lite gardiner medan jag jobbade och jag har tömt pottorna och slängt kattskiten. Inget nytt där. Det var svårt att hänga gardinerna med min onda axel och arm, men det fick ju lov att gå, bara. Anna började sent idag och hann med diverse saker, bland annat påbörjade vi en beställning av hemleverans av varor från ICA Maxi Stenhagen. Först på tisdag kan vi få varorna, med det får gå. Till eftermiddagskaffet trollade Anna fram en bit mjuk pepparkaka till mig som hennes snälla mamma hade bakat. Mums!
Mjuk pepparkaka bakad av Annas snälla mamma var mums till eftermiddagskaffet.
Jag hade införskaffat chicken kebab med tillbehör till Gymnasisten och hans middag, Anna lagade till den, han micrade den. Själv tog jag en bit varmrökt lax med peppar samt kokt potatis.
Onsdagslax.
I kväll blir det slappa, läsning och nån titt på bönder på TV. Mina sjuka vänner mår fortfarande inte särskilt bra. I morse tog en av dem lite febernedsättande, kände sig pigg… och började jobba vid datorn, stollen! Det slog tillbaka efter ett par timmar senare. Den andra sjuklingen sover mest. Jaa, det här lär ta tid…
Senare ska jag hämta hem Anna i bil. Återstår två arbetsdagar denna vecka för oss båda… Det ska vi väl klara av..?
∼ ♦ ∼
Om en viss person klarar av att vara snäll ända till den 24 december kanske paketet nedan blir hennes… Lucifer hjälpte till med inslagningen genom att slicka på snöret…
Till den som är snäll ända till den 24 december.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 