Kära dagbok…
När en är trött, har brist på fantasi vad gäller middagsmat och Indian Kitchen ligger på gångavstånd… Då blir det ibland indiskt till fredagsmiddag. Restaurangen lagar jättegod mat, men i våras föråt vi oss lite grann på indiskt, Fästmön och jag, när vi beställde hem indiska matlådor (dock från en annan restaurang!) under värsta coronatiden. Nu är det värsta coronatiden igen, så då passade det bra med indiskt. Eller… jag vet inte om det finns nåt logiskt tänkande i detta, men i vart fall hämtade vi hem indisk middag och åt tillsammans i Djungelrummet igår.
Det är absolut inget att se på TV fredagar och lördagar, så jag läste min bok på gång och Anna läste lokalblaskan. Jag hade smskontakt med mina sjuka vänner också och måendet är det väl si och så med. Jobbigt! En får vara glad att en är frisk (tror jag!) och inte klaga så mycket.
Sen såg vi trots allt på ett gammalt Poirotavsnitt. Då förstår du, kära dagbok, nivån? Inte ens kissarna vill se nåt på TV. Först låg Lucifer på fällen i soffan och sov, sen bytte Citrus av honom. Citrus brukar faktiskt titta lite ibland på TV, men inte igår.
Det blev bokbyte igår kväll. Jaa, jag läser enormt mycket just nu. Det börjar bli svårt att hitta olästa böcker både nära och fjärran, men ännu återstår några. Igår bytte jag från en bok om hemlöshet i Uppsala till en bok om hjärterum, även det delvis i Uppsala.
Bokbyte igår från hemlöshet i Uppsala till hjärterum, delvis i Uppsala också.
∼ ♦ ∼
Lördagsläsning.
I natt sov jag inget vidare. Jag hade en sån där natt när jag vaknade till en gång i timmen. Fruktansvärt irriterande. Och så när en vaknar för att möta en ny dag känner en sig halvdöd.
Min andra lediga dag den här veckan inledde jag med att vika ren tvätt från igår. Därefter blev det kattpottstömning och sopning medan kaffet bryggdes. Tillbaka i sängen låg jag och läste nån timme. Boken jag läser nu, Finns det hjärterum, har börjat riktigt bra och jag har redan läst ungefär en tredjedel. Under tiden jobbade tvättmaskinen med röd tvätt.
Uppstigen rev jag ur sängkläderna för idag skulle det bli renbäddat. Men jag lät sängen lufta ordentligt innan jag bäddade med våra fina, röda paisleymönstrade percalelakan senare på eftermiddagen. Nu har vi lite färg i sovrummet, i alla fall i sängen. I övrigt är det rätt… vitt… och blått. Fint, men ibland skulle jag, som sagt, vilja har lite mer färg. Satin eller percale, förresten? Jag vet inte, båda är lika sköna.
Renbäddat i rött.
Frukosten bestod av rostat bröd och ett ägg som Anna hade kokat åt mig i morse innan hon stack till jobbet. Medan jag satt där kom Citrus ut i köket och höll mig sällskap en stund. Sen såg jag att det snöade… De första snöflingorna jag ser falla i år. Det är onekligen på väg att bli vinter nu.
Jag ringde Annas snälla mamma, men fick inget svar. Hon ringde upp mig nån timme senare eftersom hon hade varit iväg på ett par ärenden när jag ringde. Bland annat hade hon fått köpa en ny motorvärmarsladd – nån hade snott den förra sen igår. Det är väl själva fan att folk inte kan skilja på ditt och mitt!
∼ ♦ ∼
Inte ska en vara sämre bara för att en är ledig. Jag tog en promenad mitt på dan trots att det var riktigt gråkallt. Idag gick jag runt och upp igenom Höganäsparken. Där fanns synliga spår av snön även om den nog inget finns kvar länge till.
På vägen hem stannade jag till vid Butiken på hörnet och köpte lite smaskens till advent. Ja, Anna jobbar ju, så hon får väl börja tugga på sin punschrulle med pepparkakssmak redan i kväll om hon vill. Jag tror inte en mäktar med att äta hela rullen vid ett tillfälle…
Till morgondagens adventsfika.
∼ ♦ ∼
Anna slutar jobba klockan 16 och då ska jag och en jädra massa äggkartonger åka och hämta henne. Asså, äggkartongerna ska inte hämta utan lämnas. På hemvägen köper vi middagsmat till idag och i morrn.
Men ännu är det en stund till klockan 16. Jag ska läsa dagens lokalblaska och försöka ge mig på dess svåra sudoku. De sjuka vännerna ska inte glömmas bort utan jag ska efterfråga daglig sjukdomsrapport per sms.
Det är snart dags att tända stakar och stjärnor också…
Ministjärnan.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 