Ett inlägg om ett rött skruvkorksvin.
Viner med skruvkork och viner som inte kostar en förmögenhet ska en inte förakta. Det har i alla fall jag lärt mig. Så sent som igår delade Fästmön och jag på en nästan en hel flaska Barone Montalto Nero d’Avola Passivento 2019 (ungefär ett glas återstår i flaskan).
Det här vinet har både skruvkork och ett lågt pris, 99 kronor. Men det är rött och italienskt och på det kommer en långt. Fylligt och fruktigt karakteriseras det som, dessutom. Alkoholhalten ligger på 13,5 och sockerhalten på sex gram per liter. Systembolaget föreslår vinet till grillade rätter av nöt eller lamm. Vi drack vinet till pulled turkey (kalkon) och till ostar där av lagrad cheddartyp och blåmögel.
Vinet är gjort på druvan nero d’avola som ger en mörk, blåröd färg. Druvan odlas i södra Italien och är den mest odlade druvan på Sicilien. Nero d’avola, döpt efter Siciliens huvudstad Avola, ger inte bara mörka viner utan även fylliga. Tidigare användes den ofta som kompletterande druva i andra viner för att ge dessa bättre färg. Viner gjorda på nero d’avola kan med fördel lagras.
Så här skriver Systembolaget på sin, lite omgjorda, webbplats om vinets smak och doft:
”Mycket fruktig smak med sötma, inslag av fat, mörka körsbär, skogshallon, sötlakrits och vanilj. […] Mycket fruktig doft med inslag av fat, mörka körsbär, skogshallon, mynta, plommon och färska örter.
Vinet hade inte nån lång eftersmak. Det var både fruktigt och sött i smaken. I doften kände jag mer sötlakrits än i smaken. Vanilj noterade jag inte alls, var sig i smak eller doft. Bären fanns, mest i smaken dock.
Vinet passade bra till såväl kalkon som ostar. Det vann på att ljummas, för när det blivit svalare tappade det en del av sin fyllighet. Utöver det är även detta ett gott, prisvärt och lättdrucket vin.
Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.