Kära dagbok…
Underbar vårdag igår!
Igår var det verkligen en underbar vårdag. Det blev fyra promenader för att insupa ljus och luft – och en hel del sol. Jag kände mig stärkt och stark, uppiggad och frisk. Fyra promenader… Först två på egen hand med några ärenden. Sen på eftermiddagen traskade jag iväg för att möta Fästmön efter jobbet. Hemkomna slog klockan äntligen Gin o’clock. Det var länge sen! Den fjärde och sista promenaden gick upp mot stan för att hämta take away på Sherlock’s.
Sherlock’s erbjöd 30 procent igår på take away, men det var faktiskt inte därför vi beställde mat därifrån. Vi vill helt enkelt gynna de lokala företagen så mycket vi kan. Tyvärr är det inte så mycket vi kan göra. En tvårättersmiddag för två personer räcker inte långt till lokalhyra, löner, råvaror etc. Men ingen kan göra allt. Däremot kan alla gör nåt.
Efter maten drabbades vi lite av paltkoma, så kaffe och dessert väntade vi med. I menyn stod cheesecake, men när vi beställde sa tjejen pannacotta. Jag tror att vi fick… cheesecake. Oavsett… det var gott och fräscht!
Lucifer och Citrus ”trängdes” i Annas kökssoffa först, men sen blev Citrus knäkatt.
Under kvällen drabbades Telia av en internetincident. Först trodde jag att det var vår router som krånglade, men det visade sig vara större än så. Vi kör hängslen och livrem och har en router till med abonnemang hos en annan internetleverantör. Och det behövs egentligen när vi är tre. Jag kör på Teliaroutern för den är närmare Bokrummet där min dator står, medan Gymnasisten och hans mamma använder den andra routern som står i vardagsrummet. Det behövs snabb lina när en ska spela, nämligen. Vid 22-tiden kom Telianätet upp igen och jag tycker att det känns bra mycket kvickare idag. Toppen, eftersom jag ska jobba hemifrån måndag, tisdag och onsdag. På skärtorsdagen tänkte jag vara flexledig.
Och när jag inte kunde sitta vid datorn passade jag på att läsa och fota katterna. En av katterna, i sin tur, passade på att bli knäkatt, minsann. Lilla Citrus, som visserligen är lite som en hund, men ändå ganska fjär, hoppade upp i Annas knä och låg där och spann i ungefär en timme. Anna tog flera fina bilder som hon la ut på Instagram.
Vi höll oss så pass vakna att vi såg sista delen av Bancroft innan det var läggdags. Anna började tidigt idag och nån mer alkohol blev det inte än eftermiddags-GT:n och var sin öl till maten.
∼ ♦ ∼
Jag sov lite oroligt i natt. Framåt morgonen vaknade jag flera gånger. Vi hade sovrumsfönstret öppet i natt och kanske var det det som gjorde att jag tror att jag vaknade med lite nästäppa. Sen tog jag febern och termometern visade en liten höjning jämfört med vad jag brukar ha. Nåja, jag är säker på att det är psykiskt och tänker försöka ignorera det.
Benet kom jag ihåg att fota igår kväll. Det ser mer eller mindre ut som det har gjort de senaste dagarna. Men jag vågar inte tänka på, knappt, hur det hade sett ut om jag inte får mina blodförtunnande sprutor. På tal om sprutorna blir jag sjåpigare och sjåpigare. Igår kväll gjorde det rejält ont efter att Anna hade stuckit mig. Men ändå… Jag är så tacksam att hon gör det.
I morse blev det sedvanlig start på min andra lediga dag den här veckan. Boken jag läser är verkligen jättebra, kan jag avslöja. Den är både spännande och rolig, så ibland skrattar jag högt. Det är en karaktär i boken, Ruth, som bor ihop med en anka som heter Rose (!). Ruth säger sånt som andra kanske tänker, men inte säger. Författaren, Louise Penny, gör boken extra spännande genom sitt sätt att skriva kapitel – och avsluta när det är som mest spännande för att sen direkt, i samma kapitel, fortsätta med en helt annan del av berättelsen. Det känns innovativt och jag rekommenderar varmt serien om kommissarie Gamache. Den innehåller också ett HBTQ-tema, men gör det på ett naturligt sätt. Totalt finns 15 böcker utgivna i Kanada, men bara nio är ännu översatta till svenska.
Det är dags att hoppa in i duschen och därefter inta brunch. Jag tror att det kan bli lite rester från middagen igår (pommes och dip) samt grekisk yoghurt med bär. Sån är jag. Och i kväll gynnar vi nån annan av våra lokala restauranger. Ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt, remember!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 