Ett inlägg om en sorglig bok.
Det var min mamma som introducerade mig för Linda Olssons böcker. Mamma och jag hade sällan samma litterära smak, men här var vi eniga: Linda Olsson skrev underbara böcker! (Eller skriver, för det gör hon fortfarande, trots att mamma inte längre läser. Hon är ju död.) Linda Olsson debuterade som författare sent i livet – hon var ett år äldre än jag. Sedan debuten 2006, samma år min pappa dog, vilket kan ha påverkat min mamma i val av läsning, har hon gett ut ytterligare sex böcker. Nu har jag läst alla.
En lördag för lite sen la jag en mindre förmögenhet på ett antal ganska nyutkomna böcker. Jag handlade i en fysisk bokhandel, Akademibokhandeln. Eftersom jag vill ha såna kvar försöker jag då och shoppa där. Det är liiite svårt ibland när näthandlarna erbjuder betydligt bättre priser, men… Lång inledning blev detta fram till att jag köpte Linda Olssons senaste roman Hamilton Beach.
Helga stänger dörren till ett hus där hon bott och upplevt kärlek. Under sju års tid har hon dagligen gått till Hamilton Beach. Nu gör hon det för sista gången. Helga ska göra en resa, en resa bakåt, för att återuppleva minnen och överleva, en resa genom sorgen. Men först överlämnar hon sitt hus till Wills. Det här är inte bara historien om Helgas kärlek utan även berättelsen om Wills. De båda är nämligen överlevare, trots allt de har gått igenom.
Ibland hoppar handlingen lite för mycket i boken. Berättarperspektiven byts mellan Helgas brev till Peter och Wills pappa Josephs tankar eller dagboksanteckningar. Det är ett grepp som så småningom får sin förklaring, sitt syfte. Miljöer och personer är inte så ingående skildrade. Det behövs inte. Huset Helga lämnar har en själ och i den (och därmed också i huset) har det rymts passionerad kärlek.
Det här är en mycket sorglig bok, men liksom författarens tidigare romaner även en bok som ger en kraft. Kraft att orka fortsätta igenom det svåra. Att överleva när en först inte har en aning om hur det ska gå till.
Toffelomdömet blir det högsta.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Pingback: Hamilton Beach av Linda Olsson | Lottens Bokblogg