Min pappa Marianne (2020)


Ett inlägg om en annorlunda, på ett bra sätt, film.



Min pappa MarianneFilmer är ju sällan bättre än böcker de baserar sig på. 
Filmen Min pappa Marianne (2020) följer inte strikt men är baserad på Ester Roxbergs bok Min pappa Ann-Christine.

Boken läste jag i februari 2016 (den gavs ut 2014). På Pride, cirka tio år senare, hade jag förmånen att få lyssna på Ann-Christine som höll i avslutningsgudstjänsten i Storkyrkan. Fantastiskt! Och nu har jag alltså sett filmen som gick på SvT 1 i lördags. Det var faktiskt Annas snälla mamma som tipsade om att den skulle visas, jag hade missat det.

Men… frågan är om jag, efter att ha sett filmen om Marianne, fortfarande tycker att boken är bättre än filmen… Låt mig säga så här: när det gäller den här berättelsen är båda lika bra – fast på olika sätt.

Innan jag såg filmen hade jag svårt att föreställa mig manliga Rolf Lassgård som prästen Lasse med sin kvinnliga sida Marianne. Lasse lever med sin fru Eva i en småstad (typ Alingsås). I garaget bor vuxne sonen David. Dit återvänder Hanna, dotter till Lasse och Eva, efter att hennes förhållande har kraschat. Dessutom har Hanna inte lyckats få jobb som journalist i Stockholm. Jobb får hon på lokala TV-stationen i Alingsås. Men så inser Hanna att det är nåt som inte stämmer hemma hos föräldrarna. Vem är den där Marianne som de pratar om när de tror att Hanna inte lyssnar?

Rolf Lassgård gör en fantastisk prestation i den här filmen. Hedda Stiernstedt, som spelar Hanna, tycker jag mindre om. För mig ser hon inte bara barnslig ut, hon är tyvärr barnslig i sitt skådespeleri också.

Det här är en viktig film, en film som berör. Att den klassats som dramakomedi här och var begriper jag inte. Jag ser inte riktigt det komiska i den, men jag ser småstadsmentalitet, som i filmen skildras kluvet: dels Hannas förhållande till sina gamla kompisar, dels småstadens till största delen ändå positiva bemötande av Marianne. Hög igenkänningsfaktor.

Toffelomdömet blir det högsta. Den här berättelsen är lika bra i litterär form som på film.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Film, HBTQ, TV och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Min pappa Marianne (2020)

  1. Pingback: Min pappa Marianne (2020) - Blogghubb

  2. Pingback: Min pappa Marianne (2020) | Casono

  3. Pingback: Min pappa Marianne (2020) - Bloggfeed

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.