Requiem på Dimön


Ett inlägg om den fjärde delen om sekten på Dimön.



Mariette Lindsteins bok Requiem på DimönDet fanns för omväxlings skull 
flera böcker på årets bokrea som var intressanta. Köplusten var stor, men även en sån som jag får lägga band på mig och åtminstone lite grann följa inköpslistan. På den stod två av Mariette Lindsteins böcker i Dimön-serien. Nu har jag läst den andra av dessa, det vill säga Requiem på Dimön. Det är den fjärde boken i serien. I min TBR*-hylla väntar den femte delen som jag vann hos Omnible.

I den fjärde delen om sekten på Dimön är Sofias dotter Julia och Franz son Thor huvudkaraktärer. Två år har gått sen Franz Oswald fick sin stroke. Han har fått behandling och är inlagd på lyxklinik när den här boken börjar. Men precis som vissa andra tycks Franz komma igen gång på gång. En skillnad är att han numera drabbas av känslor då och då, känslor såsom att han blir rörd, till exempel. Julia och Thor bor ihop – som kompisar. Hon jobbar som assistent på ett modemagasin, men vill hellre skriva än koka kaffe. Så kommer hon på att hon kanske är den enda som Franz skulle kunna tänka sig att bli intervjuad av. Franz vill återvända till Dimön för ett experiment som han kallar ”Reqiuem”. Och Julia kan inte stå emot sin nyfikenhet.

Återigen kan jag inte låta bli att förundras över att den som undkommit en sekt vill dit igen. Men men, jag har själv aldrig varit fast i nåt dylikt. En sektledare som Franz är sannerligen karsimatisk och har en enorm dragningskraft. I mina ögon är han bara vidrig. Författaren lyckas skildra honom oerhört bra och trovärdigt, känns det som. Och i och med att Franz skiner som han gör blir övriga karaktärer ganska matta i glansen. Jag noterar emellertid en förändring hos denne huvudperson. Annars är det miljöskildringarna på ön med vädrets oberäkneliga och okontrollerbara makter som är mer påtagliga i den här boken. En bild av huvudkaraktärernas inre? Historien är dessutom lite långsammare i den här fjärde delen. Kanske börjar berättelsen ta slut..?

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Dimön-serien (länkarna går till mina blogginlägg om böckerna):

Sekten på Dimön

Sekten som återuppstod

Sektens barn

Requiem på Dimön (se inlägget ovan!)

Striden om Dimön (inlägg kommer under våren om boken!)

 

*TBR-hylla = hylla med böcker som ska läsas, ”To Be Read”


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Personligt och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.