Kära dagbok…
Middagen igår kväll levererades med ett pling på ytterdörren. Jag tycker inte om när mina grannar släpper in okända personer (vi har porttelefon), men jag kunde ju liksom inte skälla på matbudet. Han levererade tre portioner kycklingspett med jordnötssås och ris till ett riktigt bra pris från Foodcourt Gamla Uppsala och det hjälpte något.
Söndagsmiddag från Gamlis till ett riktigt bra pris.
Söndagskvällen i övrigt hängde jag över en bok som närmade sig sitt slut samt framför TV:n. Jag såg både När livet vänder och Tunna blå linjen, det ena programmet ur verkligheten, det andra fiktion – båda handlade om självmordsförsök och båda var riktigt bra. Jag dammsög inte, men jag mår riktigt dåligt över att det knastrar under tofflorna. Det kan jag inte göra nåt åt förrän tidigast i kväll och då vet jag inte heller om jag orkar.
Däremot läste jag. I morse blev det bokbyte från en debutbok i genren psykologisk thriller till en verklig psykologisk thriller, nämligen en bok om Mona Sahlins sista vecka som partiledare för sossarna. Jag tror att den bok jag ska läsa nu är mindre förutsägbar än den jag nyss läste ut – trots att jag ju vet hur det går (dock inte hur det gick till bakom kulisserna, så att säga).
Bokbyte från förutsägbar psykologisk thriller till verklig thriller.
∼ ♦ ∼
I natt sov vi inte bra nån av oss. Fästmön kände sig nog tvingad att gå till jobbet eftersom hon har ett viktigt uppdrag varje måndag, men jag tror ändå att hon mådde bättre. Ett par dars vila efter andra vaccinsprutan var nog väldigt bra.
Gymnasisten har distansstudier den här veckan, det vill säga han har elektroniska lektioner. Det gäller nu att vi inte stör varandra, ibland räcker inte ens dörrar till att stänga ute ljud.
Min arbetsdag började inte alls som den var tänkt, eftersom mitt första möte för dagen avbokades. Igår kväll. Klockan 21.30. Då, det vill säga söndagskvällar vid halv tio-tiden, läser inte jag jobbmejl. Jag fick i uppdrag att uppdatera agendan till dagens andra möte tillsammans med ytterligare en person. Vi uppdaterade på var sitt håll och informerade varandra. Under mötet fick jag nya uppgifter som jag utförde direkt efter mötet. Utöver detta har jag deltagit i en dialog på chatten om att skriva begripligt samt de krav vi har på oss i tjänsten att göra detta. Det skulle jag inte ha gjort. Sen tog jag en kafferastpromenad och släppte ut en hel del ”ånga”… Och så blev jag uppringd av chefen.
Under eftermiddagen deltog jag i ett två timmar långt möte via Zoom, en uppföljning av det obligatoriska program vi medarbetare deltog i, vissa av oss fysiskt pandemin till trots.
∼ ♦ ∼
På hemmafronten är den största nyheten att Citrus har tappat en riktigt besvärlig tova. Tovan har suttit på bröstet och vi har inte fått komma till och klippa den. I morse hittade jag den på golvet.
De andra två då? Ja igår kväll skedde detta ovanliga – de låg i samma fåtölj. Fåtöljens ägare fick sitta nån annanstans. Eller också lekte hon… kurragömma..?
Mor och son i samma fåtölj, kors i taket! Mini på ryggstödet, Lucifer på ena armstödet.
∼ ♦ ∼
I kväll blir det andra delen av Atlantic Crossing. Om jag inte hoppar framför tåget, det finns en viss risk för det när en får lite för mycket skit. Lätt inspirerad av gårdagens TV, milt uttryckt. Det är oändlig tur att jag har uppbackning.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Hoppas imorgon blir bättre ❤️
GillaGilla
Tack, men jag äörr osäker på det.
GillaGillad av 1 person