Kära dagbok…

Jag är luttrad, men vill vara positiv och hoppfull.
Gårdagen var historisk på flera sätt än ett. Men ett av de mer seriösa sätten var att USA nu har fått en ny president. Trots att jag inte kollade så mycket nyheter just igår blev jag upplyst om detta i olika sociala medier. Människor här i Sverige, i alla fall de människor jag följer, är positiva och hoppfulla. Det är förstås även jag, för jag tycker att nån som verkar vara en galning må få vara galen, men ska definitivt inte vara president – inte i nåt land, allra minst i USA.
Samtidigt är jag luttrad. Jag drar paralleller till grannar. Ja, jag vet. Det är inte samma sak, men grannar är också människor en (tvingas) leva med. Där jag bodde tidigare kom jag inte så bra överens med grannfamilj nummer två som flyttade in under mig. Jag var glad när de skulle flytta och tänkte att ”det kan inte bli värre”, de nya grannarna som skulle flytta in bara måste vara ”bättre”. Det var de inte. Det blev värre än värst och slutade med att jag flyttade. Och personen som köpte min lägenhet har visst också flyttat, förra året. Det säger kanske något.
Jag har svårt att tro att den nya presidenten är ”värre” än den som avgick. Hur det verkligen är/blir, vet ju ingen i dagsläget. Men nu ska vi vara positiva och hoppas på det bästa efter denna historiska dag.
∼ ♦ ∼
Gårdagen blev historisk även på hemmaplanet. Nu får du skratta om du vill, kära dagbok, men jag saknar såväl intresse för som god förmåga till matlagning – det är allmänt känt. Asså, jag älskar att äta god mat, men avskyr att laga mat. Igår blev det därför bestämt att Fästmön skulle ge mig koklektioner. Vi skulle laga till en enkel och relativt snabb vardagsrätt – falukorv i ugn. Anna körde vanlig falukorv, jag kycklingkorv.
Först skulle korven skåras. Det var ganska lätt. Det var svårare att trycka ner ostskivor i skårorna. Senap smetade jag på, ketchup sprutades på. Och så las korvarna i var sin ugnsfast form med krossade tomater, lök och örter i botten. In i ugnen i en halvtimme, gradantalet missade jag. Korven serverades med potatismos. Jag åt två portioner och ändå är halva korven kvar. Det blir middagsmat i kväll igen, bara att värma och göra nytt mos. Hur enkelt – och gott! – som helst. Det här gör jag om, det här klarar även jag att laga.
Mätt och nöjd ägnade jag resten av kvällen åt att läsa och slöglo lite på TV. Jag konstaterade att jag vill ha en ostuppdragare så att jag kan prova ostar. Vännen FEM ringde och vi pratade i nästan trekvart, tror jag. Det var skönt att höra att hon mår bättre, men lite orolig blir jag när det inte är 100 procent bra.
Kvällen avslutades med några bitar ost, kex, fikonmarmelad och var sitt glas Ernst.
∼ ♦ ∼
I morse vaknade jag till töväder. Det har blivit plusgrader igen och fåglarna kvittrade utanför fönstret till Bokrummet där jag sen satt och jobbade. Familjen Katt fick mat och tömda pottor innan jag själv duschade och åt frukost. Jag skyndade mig till min arbetsplats, som annars är ett populärt tillhåll för ovan nämnda familj. Igår var Lucifer och Citrus för jäkliga på att slåss om att ligga där. Storasyster vann och lillebror fick ligga på leopardfilten under före detta hallstolen. Ja det är ju lite av en stolsparad i Bokrummet just nu: två skrivbordsstolar, före detta hallstolen och en till två köksstolar – för dagen två eftersom jag behöver en för min utrustning och en annan är upptagen av herr Katt.

Lucifer och Citrus vid min hemarbetsplats.
Mini föredrar att ligga i min privata skrivbordsstol, men igår kväll, när jag skulle äta ostar, kom hon och la sig på armstödet till min fåtölj, mycket troligt med en förhoppning om att få smaka nån bit ost.

Jag vill smaka ost!
∼ ♦ ∼
Idag var Uppsala slaskigt, regnigt, blött och halt. När jag tog mig ut på min kafferastpromenad fick jag bitvis strutta fram eftersom det fortfarande var snö och is på vissa trottoarer. Andra trottoarer var helt snö- och isfria.
I kväll äter vi korvresterna från igår. Och jag ska se på Antikrundan klockan 20 samt amatörvärdera från fåtöljen. Tur att Anna levererade kakor till eftermiddagskaffet – då står jag mig till middagen.

Go-fika på eftermiddagen så att jag står mig till middagen.
∼ ♦ ∼
I morgon eftermiddag är det dags att säga hej då till L för sista gången. Det känns mycket konstigt och jag vet att jag lär bli rörd och ledsen i kyrkan. Jag har laddat med pappersnäsdukar. Det är skönt ändå att jag tog en semesterdag så att jag kan vara ledsen hela dan om jag skulle vilja det.
Men kanske är jag inte enbart ledsen heller. Jag finner stor tröst i att L slipper plågas mer. Och jag är alldeles säker på att han cyklar omkring uppe i himlen nånstans och tittar ner på oss, vår egen general och slottsherre, Kapten F.

Vår egen general och slottsherre, Kapten F.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Korv i ugn är såå gott 🙂 Jag brukar picka ner bostongurka som jag rört ihop med dijonsenap i skårorna, mumsigt och ger lite mer smak, men alla varianter är goda 🙂
Hoppas det går bra idag när ni tar farväl <3<3<3
GillaGilla
Bostongurka lät intressant att picka ner. Det ska provas!
Allt gick bra, tack. ❤
GillaGillad av 1 person
225 grader skulle jag nog köra med…
GillaGilla
Det går inte att sätta på vår idiotiska ugn, men jag tror att vi körde på 230 och det funkade.
GillaGilla