Kameleonten


Ett inlägg om en julklappsbok.



Jonas Moströms bok KameleontenDen första julklappsboken från julen 2020 är läst. 
Jag gick ut hårt och valde en av de böcker jag hetast hade önskat mig, Jonas Moströms bok Kameleonten. Detta är den sjunde boken i serien om psykiatrikern Nathalie Svensson och kriminalkommisarie Johan Axberg. Som vanligt i serien utspelar sig vissa delar här i Uppsala. Tack Anna för boken!

Kameleonten är benämningen på en seriemördare som har gäckat Nationella gärningsmannaprofilgruppen tidigare. När en advokat hittas strypt på Sturebadet i Stockholm kallas gruppen in. Då har seriemördaren haft en paus på sju år. Kameleonten är en mästare i att förklä sig, men det finns en sak gemensamt vid samtliga mord: mördaren lämnar en tärning efter sig. Utöver detta har Nathalie och Johan haft en relation som har avslutats eftersom Johan har valt att stanna hos sin familj. Givetsvis komplicerar detta deras arbetsrelation. Nu har emellertid Johan nåt på hjärtat som ska visa sig vända upp och ner på allt.

En kriminalroman som är spännande redan från start bådar gott. Jag kommer snabbt in i boken och handlingen. Boken andas fart och fläkt även om författaren nu har lagt sina många och snabba miljöskildringar av Uppsala lite mer på is jämfört med tidigare böcker. (Jag vill ändå påpeka att ett besök till Uppsala för research kanske hade varit av värde – restaurang Lingon, som besöks i boken, las ner 2017.) Det blir gärna för mycket av det goda i de första sex delarna. Nu är det mer fokus på personer och karaktärsteckning, vilket är mer intressant i den här typen av litteratur, kriminalromaner, tycker jag. En välskriven sån är också en fröjd att läsa, trots att jag hittar ytterligare ett par frågetecken, som jag markerar med blyertspenna.

Jag tycker att det här är en fruktansvärt obehaglig och rafflande historia, inte bara i början utan ända till slutet. Därför blir Toffelomdömet, frågetecken och Lingon till trots, det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.