Kära dagbok…
Det var inte mycket vila min första semesterdag, men samtidigt tycks det ju alltid vara så mycket som ske innan det kan bli jul. Igår hade jag fullt upp hela dan, satt bara ner en dryg timme innan Fästmön slutade sitt jobb (16.15, hon jobbade över). Ryggen blev faktiskt bättre vartefter dan gick. Men i morse blev den sämre igen – när jag hade tömt kattpottorna. Det är väl så här det ska vara när en är ledig – en ska ha ont. Men… jag har inte covid 19 i alla fall. Vad jag vet. Och det är jag jävligt tacksam för.
Jag vet däremot inte om mina sambor var direkt tacksamma igår, men jag fixade middag och den blev godkänd. Potatisbullarna blev lagom krispiga, alltså. Inte har jag nån aning om att potatisbullar ska vara krispiga. De gick att äta i alla fall, med lingonsylt. Anna fixade bacon till sig och Gymnasisten. Vissa gränser har jag.
Krispig måndagsmiddag.
Resten av kvällen kunde jag slappa, medan Anna slog in julklappar för fullt. Det blev bestämt att vi skulle åka och leverera några klappar idag på eftermiddagen. Var sitt glas av godaste rött och några kex med ost fick vi i oss innan sänggående. Jag hann med en gosstund med Mini – det var länge sen!
En gosstund med Mini.
∼ ♦ ∼
Morgonstund med Hedda.
I morse vaknade jag som sagt utan ryggont, men efter mockningen kom det tillbaka och var etter värre. Jag drog på massor av Linnex och försökte röra på mig för att det skulle börja verka. Gårdagens tvätt var nästan torr och det som var torrt stod jag och vek. Därefter flyttade jag ut torkställningarna. Den ena vek jag ihop och ställde i smatten mellan Pojkrummet och Djungelrummet, den andra ställde jag upp i Djungelrummet för den skulle användas idag igen. Sen la mig med tischa på i sängen trekvart för att läsa och dricka kaffe. Jag är så glad att jag vann Annika Estassys bok En sång för Hedda hos Omnible i slutet av november, för boken är riktigt bra. Jag hade ju förmånen att få recensera föregångaren, Gröna fingrar sökes och den gillade jag också.
Men inte heller idag var det tid att ligga på latsidan. Jag slut ur lakanen ur sängen för den skulle bäddas rent. Efter en varm dusch och mera Linnex körde jag igång en maskin tvätt. Frukosten var nästan färdig för Anna hade kokat ett ägg till mig. Därefter var det dags att ta itu med dagens julbestyr. I köket. Ja jag veeet, det låter helt galet, men se griljera kalkon kan jag göra. Det gjorde jag också, vår motsträviga ugn till trots och nu står min julkalkon på kylning i toppen av katternas klätterpelare på balkongen. Dörren är givetvis stängd, annars skulle det inte vara mycket pippi kvar. Jag hade god hjälp (?) som snodde kring fötterna i köket. Citrus var väldigt intresserad av fågeln.
Tandborstning och tvätthängning hann jag göra medan kalkonen var i ugnen. Det som skulle ta typ tio minuter tog nämligen 30 minuter. Snart åker den här jävla ugnen och spishällen ut härifrån. Vi kommer inte alls överens.
Jag belönade mig med lucköppning och en chokladkula.
Dagens julkort till oss.
Sen drösade dagens post in. Det kommer förvånansvärt mycket post numera. Idag fick vi fyra julkort, varav tre var från mammakusiner och ett från en vän. Dumma jag har bara skickat julkort till släktningar i år…
Jag hade just skickat iväg ett sms med en bild på julkorten till Anna när mobilen ringde. Det var vännen Agneta som jag inte har pratat med på 100 år. Idag passade det bra att hon ringde, för hon hade skurat in sig i ett hörn (!) och så visste hon att jag var ledig.
Men det var inte bara julkort som kom med posten idag. När jag öppnade ytterdörren för att gå till soprummet med soppåsar smällde det till. Två paket hade stått lutade mot ytterdörren. Det ena innehöll en bok från vännerna Ewa och Béchir, som även hade skickat ett julkort idag. Jag hade hoppats på att kunna träffa dem under hösten för att bjuda dem på middag som tack för skjutsen till Köping. Då lovade Ewa mig boken. Tyvärr är ju den här pandemin som den är, så vi har inte kunnat träffas, bara telefonera och mejla lite då och då. Nu landade i alla fall Alex Schulmans bok Överlevarna. Utöver den boken kom även en ny vinstbok från Omnible, Maria Brobergs debutroman Bakvatten som jag vann i fredags. Stort TACK till alla givare!!!
Renbäddat till jul i rödrutig flanell.
Jag hann precis bädda rent innan det var dags att åka och hämta Anna. Igår erbjöd jag mig att skjutsa ut henne med några julklappar till Förorten. Tacksam att jag har bil, hur skulle klapparna annars ha kunnat levereras? Inte vill jag att min älskade ska sätta sig på en buss i värsta julruschen. Parkeringen här utanför har varit ganska full av bilar idag, men de som åker in till stan åker för det mesta kommunalt. Och även om Anna åkte ”scooter” i morse tror jag att 2 x en mil är lite långt för en sån resa.
Hemkomna tog vi sedvanlig gofika. Två saffransbullar delades på tre och så grävde vi fram pepparkakor och en och annan liten chokladbit.
Vi diskuterade lite fram och tillbaka sen, men kom överens om att Foodora fick köra hem mat från Bastard Burgers. Medan vi väntade tog vi in Uppsalas finaste kungsgran, satte den på fot, friserade den lite (Anna), ploppade i batterier i julgransbelysningen och satte i ljusen. Anna griljerar sin julens skinka i skrivande stund. Vi väntar på matleveransen innan själva högtidsdräkten ska på granen så att den blir Uppsalas vackraste julgran.
To be continued, alltså…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Hoppas att du får en riktigt fin jul🎄❤️Kram!
GillaGilla
Tack. Jag är inte riktigt säker på att det blir så i skrivande stund.
Kram
GillaGillad av 1 person
Kram❤️
GillaGilla
Kram.
GillaGilla