Senare delen av lördagen den 14 november och första delen av söndagen den 15 november 2020: Det är så… tyst


 



Kära dagbok…

Höst utanför köksfönstret

Det har tystnat utanför.

Det har tystnat utanför. Härom natten slog det mig att det är så… tyst. Vi sover med öppet sovrumsfönster och under framför allt helgnätterna brukar livade sällskap gå förbi utanför. Det tycks det vara slut med. Endast vid ett tillfälle runt tvåtiden i fredags natt väcktes jag av ett par som gick förbi och samtalade, lindrigt nyktra. Det fick mig i och för sig att undra vad som hände med normal samtalston. Alla har väl inte gått på dagis/förskola och skrikit för att göra sig hörda i stora barngrupper? Nåja. Ett par gick förbi och gapade. Det brukar vara… flera par och många sällskap. Klungor av folk liksom. Och så byhålegäng som tror att folk i storstan vill lyssna på deras fantastiska musikanläggningar i bilarna medan de burnar på Österplansparkeringen. Under den gångna helgen har jag varken hört en ton eller känt lukten av bränt gummi. Natten till idag vaknade jag vid halv fyra av att några pratade utanför. Det lät som en… mindre konferens mellan yrkespersoner i vården, inte några festprissar. Vid halv åtta var det dags igen, ungefär samma stuk. Inget mer. Det är så… tyst.

Slitet armstöd på skrivbordsstolen

Skrivbordsstolen jag fick av en god vän när jag var arbetssökande börjar bli utsliten.

Så vad gör folk? Vet inte. Jag vet bara vad jag själv gör. Jag sitter mycket vid datorn och skriver och jobbar. Surfar runt, köper en och annan julklapp på nätet. Skrivbordsstolens armstöd har blivit utslitna, så slitna att jag fick klistra lite igår. Jag kanske skulle önska mig en ny skrivbordsstol i julklapp? Ha ha ha, vill jag ha nåt sånt får jag nog skaffa det själv.

I år ska det inte bli så många julklappar, av olika skäl. Jag har handlat två klappar hittills och det är till de två personer jag gillar så mycket att jag anser dem vara de viktigaste i mitt liv. Resten får vi se hur det blir med. Lusten är inte stor att ge sig ut i affärer, precis. Men ett och annat besök planeras, jag har fått några idéer.

Annars är jag inte ute mycket. Igår var jag inne ända tills Fästmön kom hem. Vi gick och köpte mat till katterna och till oss själva. Sen dukades det fram tre olika rätter. Såna är vi. Jag åt kycklingwok, Anna åt räkor och Gymnasisten åt tacos. Jag hade tänkt instagramma rätterna på bordet, men bilden på räkorna blev totalt obegriplig, som synes nedan.

Det är bara på Lucifers kroppsspråk en kan se att Anna faktiskt åt räkor på riktigt. Som han smörade för henne!

Anna och Lucifer

Mamma! Jag vill smaka räka.

Lördagskvällen förlöpte annars utan några överraskningar. Vi läste och tittade på Drottningarna via TV4 Play. Fredrika av Baden var vacker, men Gustav IV Adolf var en flepig och självcentrerad typ som haft en rätt märklig uppväxt.

Till detta behövde vi var sin skål ostbågar och julstjärnor och mera vin, förstås. Tisslingarna dansade runt oss och ett tag såg det ut som om de smed planer för en gemensam attack på våra skålar.

∼ ♦ ∼

Boken Nämn inte de döda och kaffe på sängen

I morse reste jag till Darwin i Australien.

I morse blev jag alltså väckt av utomhuskonfererande folk vid halv åtta. Jag klev upp och medan moccamastern bryggde färdigt kaffet fördelade jag veckans medicin, tömde kattpottor på skit, fyllde på sand och sopade. Sen gick jag tillbaka till sovrummet och låg och läste och drack kaffe till klockan tio.

Det blev bokbyte igår i Toffeltassarna. Boken jag läste ut var både otäck och realistisk och beskrev ett scenario som faktiskt känns väldigt trovärdigt.

Nu läser jag en bok av Uppsalaförfattaren Christina Wahldén, en bok jag vann i en tävling. Bokens händelser utspelar sig i Darwin i Australien och det är fantastiskt att få resa dit litterärt – även om det som sker i boken inte är precis just fantastiskt… (mord, rasism etc)Vad gjorde jag utan alla dessa böcker som ger mig input och som för mig till spännande resmål..?

Lucifer och böckerna Nämn inte de döda och Skuggorna

Lucifer tycker att båda böckerna är läskiga.

∼ ♦ ∼

Det behövs verkligen dammsugas här, men jag behöver också ta en promenad. En maskin svart tvätt ska köras, så den får väl jobba när jag har duschat och medan jag frukosterar vid lunchtid. Anna jobbar till klockan 16. Söndagsmiddag ska bli hemkörd pizza från ett för mig nytt ställe. Anna och Gymnasisten har tidigare ätit pizzor därifrån tillsammans med sin familj.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Detta inlägg publicerades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Musik, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Senare delen av lördagen den 14 november och första delen av söndagen den 15 november 2020: Det är så… tyst

  1. Hoppas att du får en fin söndag. Och Corona, vilket elände…Det genomsyrar precis allt… Kram!

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      När det gäller krogar och stängning klockan 22 pga coronapandemin är de enda jag tycker synd om krogägarna. Jag hoppas att de får ekonomiskt stöd från staten.

      Att andra människor inte kan tänka längre än näsan räcker är minst sagt bedrövligt. Det pågår en pandemi och vi kan inte springa omkring och smitta varandra. Hur svårt kan det vara att fatta? Jag var ledig i torsdags eftermiddag och behövde gå upp en tur på stan. Där var i princip enbart unga personer – och så jag. Antingen har de unga inga föräldrar som kan hålla dem från att gå i klungor på stan eller, om de är myndiga, har de unga dåligt med hjärnkapacitet.

      Sen tycker jag, i ärlighetens namn, att det är rätt skönt att inte bli väckt flera gånger om varje helgnatt för att det går fyllisar förbi utanför sovrumsfönstret och skränar. Vi bor visserligen bara två minuter från stan, men inte på stans mest centrala gata, så ett visst mått av fyllisar får vi förstås räkna med.

      Men KRAM och förlåt mitt gnälliga svar!!! 😛

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.