Kära dagbok…
Mini, min egen omvärldsspanare.
Plötsligt var helgen slut och det blev måndag igen. Den här veckan är det höstlov för somliga, dock inte för mig. Men tack och lov jobbar jag hemifrån. Tyvärr medför detta diverse tokerier vad gäller arbetet. Fast… vad är nytt med det, egentligen? När jag pep iväg på tvingad utbildning härom veckan var det nån som bara måste ha full kontroll och som tog över det jag påbörjat. Nu råder kaos, vi är tre inblandade i stället för en. Jag är van att utföra detta ensam med vissa förlängda armar. Det är oerhört svårt att göra ett bra jobb när den som plötsligt ska styra inte riktigt har koll på hur saker och ting ska göras, men ändå planerar hur vi andra ska jobba med det hela. Som du förstår, kära dagbok, är det inte första gången det uppstår såna här situationer där det är mycket, mycket svårt att utföra professionellt arbete. Dessutom är folk väldigt otillgängliga – trots att de ”jobbar hemifrån”. Detta försvårar ytterligare situationen. Då hjälper det inte att jag har min egen omvärldsspanare här hemma i form av Mini Katt.
Den troliga jägaren/busan Citrus försöker gömma sig.
Natten var dessutom allt annat än lugn. Mitt i natten väcktes vi av ett brak. Det var troligtvis jägaren/busan Citrus som var skyldig till den välta blomkrukan i vardagsrummet. Lyckligtvis fick hon den inte på sig och såväl kruka som porslinsblomma överlevde. Men utan en tråd på kroppen mer än tofflor, fick jag sopa jord. Roligare saker kan en ju ha för sig nattetid. Nej definitivt inte nån bild på detta!!! Utöver detta började vänsterknäet att värka så förbaskat. Efter morgonduschen drog jag på rejält med Linnex. Sen försökte jag studsa upp då och då och röra på mig under arbetsdagen. I slutet av förra veckan hade jag väldigt ont i båda ostarmbågarna, mest den vänstra. Det är nog Gammeln som har satt sig i lederna och inte så mycket att göra nåt åt.
Regn på ett löv kan vara vackert, men kraftigt regn är inte roligt när en ska cykla.
Det regnade som fan i morse när Fästmön cyklade till jobbet. Jag fick dåligt samvete för att jag inte skjutsade henne, men jag kände att jag behövde komma igång och jobba för att få undan det mesta på förmiddagen. Under eftermiddagen hade jag ett viktigt onlinemöte som tog ganska mycket tid och energi. Samtidigt blev jag bombarderad av jobbmejl och notiser om uppdateringar. Oerhört stressande när en sitter i möte, men inget att göra nåt åt. Regnet upphörde på förmiddagen och mitt på dan, men till kvällen var det dags för skurar igen.
Jag passade på att tvätta ett par maskiner när jag ändå var hemma. Eftersom Gymnasisten är på höstlov använde jag Pojkrummet som torkrum. Det behöver dammsugas här, men jag får väl spara det till helgen eller min halva lediga fredag. Jag orkar inte dammsuga om kvällarna och dessutom har jag ännu svårare att se då var jag behöver sätta in extra sug. Räkenskaperna var jag tvungen att göra idag och tyvärr blev det inte mycket kvar av lönen för jag hade så många räkningar.
Nånstans mitt på dan hann jag slänga i mig lite lunch. Det blev rester från några middagar, men helt OK. Vad sägs om en laxfilé, några potatisklyftor, blomkål, sallad och lite paprika- och fetaoströra? Efter maten orkade jag springa både upp och ner till soprummet med skräp. Ja alltså, ner med skräp, upp tomhänt.
Diverse rester till lunch.
∼ ♦ ∼
Karin Pasche delade min bild på Insta.
Jag har varit i kontakt med Bonniers sen ett utlovat recensionsexemplar inte har anlänt. Idag fick jag svar att ett nytt försök att skicka boken skulle göras. Den som väntar på nåt gott tycks alltid vänta för länge. (För övrigt är Bonniers sökfunktion på webben rätt irriterande, men det kan jag inte göra nåt åt.) Nåja, jag kunde glädjas i helgen åt att en författare, vars bok jag recenserat, delade min bild på Insta. Det gör ju inte ont. Utöver det fick jag mejl från nån som trodde att det går att köpa länkar på min blogg. Det går icke-picke, vilket jag nu svarade, fast lite mer seriöst.
Den här måndagen sög musten ur mig. Jag får se hur jag kan lyckats återfå lite krafter under kvällen.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 