Tisdag kväll den 21 oktober och onsdagen den 22 oktober 2020: Behov av verklighetsflykt


 



Kära dagbok…

Höstkväll

Vi befinner oss i en pandemi även i höst och vi anpassa oss efter detta.

Det var en ganska innehållsrik dag och kväll igår trots att jag bara var hemma. Det är tungt när en har sjukdom inom familjen, tungt för de närmaste och dem runt omkring. För som det är nu i Uppsala län har vi ju fått lokala restriktioner, vilket gör det ännu mer omöjligt att träffas. I första hand gäller restriktionerna till och med den 3 november. I vissa sammanhang jublar jag kring detta, i andra inte.

Äntligen tycks min arbetsgivare ha fattat att det här med personalutbildningar på internat inte ska utföras just nu. De två sista grupperna skulle ha åkt den här veckan, men får stanna hemma. Om nån av oss som åkte i slutet av förra veckan blir sjuk hoppas jag att detta på nåt vis slår tillbaka på en arbetsgivare som är så envis att driva avdelningen mot luddiga mål (”är vi så dåliga medarbetare att vi måste gå kurs för att bli bättre?”) att den så sent som i fredags utsatte oss för hot mot våra liv. Ja, så starkt känner jag. Och nej. Jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att bli sjuk och plågas. Jag är också rädd om mina kollegor som har familjer som behöver dem, små barn eller gamla föräldrar.

Så här sa Folkhälsomyndighetens Anders Tegnell vid gårdagens presskonferens:

”[…] Fysisk kontakt i coronasammanhang är inte hud mot hud, det räcker att man är nära varandra, cirka en meter och under cirka en kvart.
Det är den typen av kontakter som innebär den högsta risken för smitta och det är den typen av kontakter vi vill minimera i Uppsala […]

Att vår avdelning ens skulle påbörja detta medarbetarskapsprogram i höstas när vi fortfarande befinner oss i en pandemi vittnar om hur lite vi anställda betyder. Pandemin är kvar, smittspridningen och antalet sjuka har ökat och vi måste anpassa oss efter detta på rätt sätt. Många har varit och är jätterädda, men jag är osäker på hur många som har vågat protestera på mitt jobb, till exempel. De flesta gör som de blir tillsagda av sina chefer/ledningen, liksom. 

Nej, jag är inte längre stolt över min arbetsgivare.

∼ ♦ ∼

När pandemin då slår tillbaka mot oss med förnyad (?) kraft ökar i alla fall mitt behov av verklighetsflykt. Jag är så tacksam att jag kan läsa och tacksam för de miljöombyten som litteraturen ger mig. Vidare är jag tacksam för att jag nästan enbart tycks läsa bra böcker. Igår kväll läste jag ut den brittiska deckaren jag vann hos Omnible. Den höll ett ganska långsamt tempo, men slutet blev såå spännande! Sen kastade jag mig över boken som hittade hit i måndags i form av ett recensionsexemplar. Som jag har längtat efter denna den tredje delen om Harriet och Lerviken! Anna Bågstams böcker tilltalar mig mycket. De är både spännande och roliga, karaktärerna är lite udda och… Nej vänta nu. Mina förväntningar är skyhöga, men första recensionsdag är inte förrän den 2 november. Därför, kära dagbok, får du och alla andra vänta på inlägget med recensionen till dess.

Böckerna Ett kallt fall och Mörkermannen

Bokbyte igår kväll från brittisk långsam deckare till nyutkommen tredje deckardel om udda karaktären Harriet.

 

Utöver spänning via litteraturen blev det spänning framför TV:n. Vi hade inte direkt planerat att se Camilla Läckbergs nya TV-serie i åtta delar, men så åkte TV 3 på klockan 21. Första delen av Lyckoviken var över förväntan. Det här kan bli spännande!

Kvällsgodiset blev inte överraskande, men precis lika gott som vanligt. Nu får det emellertid nog bli en paus från vin fram till helgen.

Ost kex druvor vin och boken Mörkermannen

Kvällsgodis på Main Street.

∼ ♦ ∼

Potatisbullar och Mörkermannen

Rester från sambornas middag igår blev, tillsammans med Mörkermannen, en spännande lunch.

Onsdagen då? Tja, förmiddagen ägnades åt en massa konstiga jobbgrejor. Till exempel… blir jag inte kallad till nåt obligatoriskt kanske jag väljer att inte dyka upp. Och… om en av mina tidigare arbetsuppgifter har flyttats till nån annan är det inte mitt ansvar att utföra nåt arbete som rör detta. Skäll och skit tar jag inte, för det har inte varit mitt val att bli av med uppgiften. Däremot hade jag en idé kring det hela, en idé som snoddes, gjordes ett förslag på och sen..? Ja, vad hände sen, egentligen? Ingenting.

På lunchen tog jag Dramaten formerly known as Roland och gick till Korgtassen för att handla. Sen slängde jag i mig rester från mina sambors middag igår, potatisbullar. Eftermiddagen bestod bland annat av ett tvåtimmars Zoom-möte. Inget upphetsande alls. Jag fick lite ont i ryggen och benet och blev väldigt trött, bara. Gymnasisten kom hem en timme tidigare från skolan – sista lektionen var inställd. Och från och med nu är det undervisning på distans torsdag och fredag. Nästa vecka är det höstlov, vilket underlättar, förstås, för då är det ju inga lektioner. Då blir det besök hos pappa, medan mamma och jag jobbar som vanligt. Eller som lite mindre vanligt för min del eftersom jag ska jobba hemifrån hela veckan.

Jag lyckades i alla fall, med vissa förberedelser av Fästmön, (stekning av köttdelen), tillaga middag åt oss i kväll. Gymnasisten fick hamburgare till sina pommes och jag åt stekt ägg, typ egg ‘n chips. Lagom mättande.

Egg n chips

Egg ‘n chips.

∼ ♦ ∼

Diskmaskinen var full igenså den har jag sparkat igång liksom en maskin tvätt i kväll. Jag har telefonerat med Annas snälla mamma och nu ska jag läsa och kanske se nåt på TV. Tänk att det redan är torsdag i morgon…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.