Torsdagen den 3 september 2020: Ålder och sånt…


 



Kära dagbok…

Citrus i zebrafåtöljen

Födelsedagsfirande och åldern tar ut sin rätt..? Citrus orkade i alla fall öppna ögonen en stund.

Tänk att våra Tisslingar blev fem år igår! De känns fortfarande som barn, fast omräknat i människoår är de… 36 år. Deras mamma Mini är ungefär elva år och omräknat i människoår blir det hela 60 år. Mini är alltså äldre än jag, men i min ålder. Kanske inte så konstigt att hon tyr sig rätt ofta till mig.

Igår hade Fästmön möblerat om lite här hemma och flyttat på sin brudkista. Den stod tidigare i Bokrummet. Ovanpå den låg en filt och en fäll där det allt som oftast också låg en katt, framför allt när jag arbetar hemifrån. Nu är fällen flyttad till Zebrafåtöljen formerly known as Farfarsfåtöljen. Kvar på golvet ligger filten, men ovanpå den har jag nu lagt min leopardfilt. Jag tänkte att den faktiskt inte behövs i skrivbordsstolen. Det tog inte lång stund så låg det en katt på filten, på golvet. Nu har alla tre legat där. Det verkar vara ett populärt ställe. Igår kväll var det mest Mini som låg och sov där. Lucifer och Citrus verkade trötta efter födelsedagsmiddagen Anna hade serverat dem (extra god och lyxig kattmat). Åldern tar ut sin rätt, eller..?

∼ ♦ ∼

Gårdagens onlinemöte fick en hel del tankar att snurra. Hur blir framtiden? Och kan jag sluta vara bitter för att jag inte gjorde det jag helst av allt ville – skrev böcker? Jag vet inte. Med +30 år i kommunikatörsyrket ligger kommunikation mig varmt om hjärtat. Det är väl därför jag har svårt med den nya organisationen på jobbet. Förändringen har i mitt tycke inte kommunicerats på nåt bra och trovärdigt sätt. Avdelningen har inte bara blivit större, även hierarkin har ökat och känslan av ”vi och dom” har förstärkts. Numera finns inte bara en ledningsgrupp för avdelningen, nu finns också enhetsledningar (notera pluralis!). Mina ögon går smått i kors när jag läser det. Det känns som om vi har klivit bakåt flera decennier. Jag tror nämligen inte att fler mellanchefer löser de problem som finns. Detta bör vara uppgifter för en stark avdelningsledning och den existerar tyvärr inte som jag ser det.

Idag kom ett jobbmejl där University of Sussex söker en communications manager… Det var svårt att låta bli att drömma och svårt att hindra mina kliande fingrar att skriva en ansökan. Men så insåg jag faktum: jag är för gammal för den här typen av drömmar.

Beware the Brigthon chip thieves

Brighton har inte bara chip thieves. Här finns även University of Sussex.

∼ ♦ ∼

14 komma 8 grader 3 sep 2020 morgon

Nästan 15 grader i morse, men mörkt och regnigt.

Den tredje dagen i september 2020 vaknade jag till regn och mörker. Det var trots det ganska varmt, nästan 15 grader. Sån skillnad mot de morgnar jag har traskat iväg till jobbet den här veckan när det bara har varit runt sju grader. Idag jobbade jag hemifrån och behövde inte gå ut. Anna har varit ledig även idag och behövde gå ut eftersom hon hade bokat en tid på stan. 

Till frukosten brukar jag läsa en stund och idag var första morgonen den här terminen som jag behövde tända taklampan. Boken jag läser har tagit en oerhört spännande vändning, men, inget avslöjas förrän den 21 september, det vill säga första recensionsdag.

Jag har fått ett mejl ett förlag där jag har blivit erbjuden att recensera två böcker som kommer ut senare i månaden. Den ena faller alltför mycket utanför min smak för att jag ska kunna ge den ett rättvist omdöme, men den andra boken har jag tackat ja till att läsa och recensera och den är på väg.

∼ ♦ ∼

Jobbmässigt idag har jag väl inte gjort några stordåd. Jag har filat lite här och var på saker och ting samt kommunicerat via chatt och mejl och på så vis ändå fått en hel del gjort. Och det blev varma mackor till lunch så det luktade bränt i hela lägenheten. Det var tur att Anna kompletterade måltiden med nåt gott att tugga på till eftermiddagsfikat. Hon vet precis vad jag behöver när energin är låg.


Assistenten och hennes barn har fått leka
med godis i PET-flaska till lunch. Hon blev visst helt slut. Det ser ut som om hon inte har rört på sig så mycket sen sist – jämför bilden ovan! – men hon har roterat några grader till höger.

Mini på leopardfilten

Assitent Mini vid arbetsdagens slut. Som synes har hon roterat några grader åt höger sen förra bilden.

∼ ♦ ∼

Torsdagen avslutades med laxmiddag tillsammans med Annas söner Gymnasisten och Biografmaskinisten. Det var väldigt länge sen vi träffade den äldste sonen, så det blev ett extra kärt återseende. Grabbarnas mamma gav dem mat, jag gav Biografmaskinisten… en tvålkopp.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Torsdagen den 3 september 2020: Ålder och sånt…

  1. Det måste vara roligt att få uppdrag att läsa och ge sin synpunkter på böcker, jag är en bit in i Kajakbyggerskan nu, den är bra, men uppläsaren är inte någon som får bra betyg dock.

    Trevligt med middag med ”pojkarna” i familjen 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jätteroligt! Du vet ju att jag älskar att läsa och jag har haft tur och fått väldigt bra böcker för recension. Synd att uppläsningen av Kajakbyggerskan inte är bra, för boken berörde mig.

      Jättegott att ha dem här båda två, vi har ju inte sett så mycket av Biografmaskinisten pga corona. 😛

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.