Ett inlägg om en rätt normal bok.
I mitten av juli shoppade jag några böcker. Läsandet är ju mycket det resande en kan göra just nu. För det mesta är det helt OK. Genom Sally Rooneys bok Normala människor har jag fått resa till Irland och träffa några unga människor och följa deras liv och leverne under några år.
Connell och Marianne bor i en irländsk småstad. De kommer från olika förhållanden och Connells mamma städar hos Mariannes föräldrar. Connell är duktig i skolan och populär, medan Marianne är ensam. Så småningom börjar de umgås och inleder en relation, men när gymnasietiden är slut väntar universitetsstudier i Dublin. Då förändrar rollerna och Marianne blir den populära, medan Connell är lite av en udda fågel. Connell och Marianne glider in och ut i varandras liv med olika nya partners vid sin sida.
Den här lilla romanen är förvånansvärt tung. Jag trodde att den skulle vara en lättare relationsroman, men den visar sig ha ett oväntat djup. Under läsningen kan jag bli smått galen på huvudpersonerna som liksom inte får till det riktigt. I stället för att visa och säga vad de vill glider de undan – och in och ut genom varandras liv. Det här är en annorlunda bok som kräver mer eftertanke än jag först tror.
Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.
Den vill jag också läsa, när det nu blir. Men jag har i alla fall satt in den i min läslista.
GillaGilla
Den går ganska snabbt att läsa trots det lite tunga innehållet – tycker jag. Sen skiljer sig ju läsupplevelser åt. 😛
GillaGilla
Absolut. Olika människor och också man själv i olika situationer och skeden i livet. Mycket påverkar läsupplevelsen.
GillaGilla
Ja så är det. Mycket handlar om hur läget är rent generellt när en läser en viss bok.
GillaGilla
Tänk hur våra förväntningar kan påverka vår läsupplevelse. Jag trodde att den skulle vara djupare, ha mer, något mer oväntat så för mig levde den inte alls upp till förväntningarna. Minns den som skickligt skriven, med annorlunda komposition.
GillaGilla
Vi har som så ofta olika uppfattning. Jag hade inga höga förväntningar, jag tror ärligt att det mest var titeln som lockade mig. Inte den bästa bok jag har läst, men en av de mest annorlunda och som krävde en hel del eftertanke av mig.
GillaGillad av 1 person