Hur ljuset tar sig in


Ett inlägg om en kanadensisk deckare.



Louise Pennys bok Hur ljuset tar sig inFör många år sen började jag läsa Louise Pennys
serie om kommissarie GamacheÄrligt talat var jag rätt tveksam till att börja med. Men jag fortsatte att följa den duktige, något buttre kommissarien – som inte kändes helt olik kommissarie Maigret, faktiskt.

Nu har jag just läst ut den nionde boken i serien, den bok som är senast översatt på svenska, Hur ljuset tar sig in. Glädjande nog vet jag att det finns ytterligare sex böcker i serien. Hoppas att de snabbt blir översatta. Ja, som synes har min uppfattning om Gamache-böckerna förändrats i positiv riktning.


Jag läste förstås den här boken vid lite fel tidpunkt
– händelserna utspelar sig i juletid. Det snöar i Québec och folk förbereder sig för ledighet och julfirande. Men kommissarie Gamache kämpar mot fiender såväl inom poliskåren som utanför. När han får ett meddelande från en av invånarna i den lilla byn Three Pines om att en person är försvunnen tar han tillfället i akt och lämnar storstan för att söka sanningen om den försvunna. På så vis kan han kanske samtidigt hitta en säker plats för sig själv och de kollegor som ännu är trogna. Eller..?

Alltså det här är nog den bästa boken hittills i serien, i alla fall av dem jag har läst och som finns översatta. Den är både spännande och rolig. Många av karaktärerna skildras genom sina personligheter. Som läsare älskar jag att skapa mig egna bilder av hur de ser ut och är utifrån det de säger i boken. Vidare skriver författaren riktiga cliffhangers gång på gång i och med sättet att dela upp berättelserna i kapitlen och sluta när det är som mest spännande. Det tar onekligen en stund att vänja sig vid detta och jag blir irriterad först. Sen inser jag vilket lysande grepp det är!

Karaktärerna är desamma från bok till bok, om de inte faller ifrån av ett eller annat skäl. Kvar i den här nionde delen är värdshusparet, bögarna Olivier och Gabri, konstnären Clara, bokhandlerskan Myrna, den oförskämda sanningssägaren och poeten Ruth och hennes anka Rose, före detta parhästen Jean-Guy Beauvoir med flera. Min favorit är förstås Ruth som ofta säger rakt ut det andra kanske tänker.

Den här boken är spännande från start samtidigt som jag skrattar högt vid flera tillfällen under läsningen. Skratten gör emellertid inte boken löjlig alls. Boken har många bottnar och många teman, men den här författaren är suveränt duktig på att inte låta nånting ta över från nåt väsentligt, så att säga. Äh, bara läs den!

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini


Böcker i Gamache-serien som är översatta till svenska:

  1. Mörkt motiv
  2. Den grymmaste månaden
  3. Nådastöt
  4. Ett förbud mot mord
  5. Ett ohyggligt avslöjande
  6. Begrav dina döda
  7. En ljusets lek
  8. Det vackra mysteriet
  9. Hur ljuset tar sig in (se texten ovan!)

Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, HBTQ, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Hur ljuset tar sig in

  1. Mösstanten skriver:

    Det där kan vara deckare som jag skulle tycka om. Tack för tipset!

    Gilla

  2. Mösstanten skriver:

    Förresten, är det bäst att börja med första boken i serien?

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.