Kära dagbok…
Spenat är nyttigt och stärker mitt immunförsvar.
Igår kväll när jag kom hem från klippningen blev jag bjuden på riktig styrkemat – spenatsoppa med ägg – av Fästmön. Det är sånt en behöver i dessa virustider. Jag riktigt kände hur frisk och stark jag blev och hur mitt immunförsvar stärktes.
Skämt åsido, det är väldigt mycket virussnack just nu. Jag och Anna upptäckte till exempel att TV-programmet jag hade bespetsat mig på att se igår, finalen av Auktionssommar, var ersatt av ett nyhetsprogram om Covid 19 (coronaviruset). Beredskapen är höjd och vi svenskar bör inte resa utomlands, till exempel. UD avråder oss att resa till många länder. Den som ändå reser just nu överhuvudtaget är lite korkad, tycker jag eftersom viruset är en pandemi och förhållningsreglerna ändras hela tiden. Den kan ju också bli så att folk hamnar i karantän även om de inte är smittade eller sjuka.
Det är mycket sprit på jobbet nu.
Min arbetsgivare följer förstås utvecklingen och på jobbet har beredskapen höjts. Vi får till exempel inte träffas i möten där fler än 100 personer väntas delta. Detta innebär att vårt planerade avdelningsmöte nästa vecka är inställt – i sin fysiska form. Det blir i stället möte i cyberspace. Vidare städas toaletterna två gånger om dan. Flaskor med handsprit finns här och var sen länge. Rekommendationer om resor och annat uppdateras löpande. Själv skulle jag önska att folk tvättade händerna med tvål och vatten samt stannade hemma även när de är ”lite förkylda”. Vi kan ju bli däckade av vanlig bonn-förkylning också. Jag, hör och häpna, fick i uppdrag att jobba med kommunikationen om corona internt på avdelningen. Men samtidigt fick en annan kollega – inte hör och häpna utan, inte igen! – samma uppdrag. Springer vi som yra höns på avdelningen? Nåja, jag har tagit kontakt med övre regioner, för det är gott att veta att en kan få bolla med dem.
∼ ♦ ∼
Igår fick jag inbjudan till ett möte en lördagsmorgon i juni. Det var Bilprovningen som vill träffa mig och Clark Kent* för den årliga kontrollen. Så jag slog till på detta och betalade avgiften på 539 spänn. Rätt mycket pengar, tycker jag, men att boka besiktningstid stod på min att göra-lista.
I morgon ska Clark och jag ut på resa. Inte utomlands, förstås, utan söderut. Det ska bli roligt att få göra nåt just… roligt, men också nyttigt. Jag behöver se till mina morföräldrars och mina föräldrars grav. Och så vill jag finnas där för min allra äldsta vän FEM, som har en tuff årsdag på fredag. Att finnas där motsvarar inte på långt när allt stöd och all hjälp vännen FEM ställde upp med när min mamma hade gått bort – och innan också. Men för en gångs skull kan jag finnas nära och tillhands och jag får känna mig behövd och även välkommen. I kväll ska jag därför ägna mig åt att packa det sista, för i morgon bär det av tidigt, först till jobbet några timmar, sen till Metropolen Byhålan. (<== länken går till en gammal text om Motala).
Den här bron ska jag återse i morgon.
∼ ♦ ∼
*Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Spenatsoppa är så gott! Och virus och handsprit ja, jag springer runt med både det ena och det andra på jobbet nu, dörrhandtag, lampknappar och en del annat som torkas av med nytt medel. Kram, och hoppas att du får en bra dag!
GillaGilla
Mycket gott med spenat överhuvudtaget.
På jobbet spritar jag händerna numera, men nu ska jag snart ge mig ut på långresa – i bil – neråt landet.
Ha en bra dag du också!
GillaGilla