Lördagen den 21 december, fjärde advent 2019 och dan före dopparedans förmiddag: Turer, herrbesök och äntligen kom gröngölingen på fot


 



Kära dagbok…

Lördagen är en dag jag helst vill glömma. Det finns inget att säga till mitt försvar, för ibland när jag blir ledsen är det enkelt att ta till alkohol. Ett tag var jag väldigt noga med att inte göra det, men i lördags gjorde jag misstaget att dricka både öl och whisky. Jag gick till favoritpuben på andra sidan järnvägen. Satt först i baren och försökte skrapa till mig några miljoner så att jag kan lämna det jobb jag inte längre trivs på. Ingen framgång dessvärre. Eftersom jag har otur i spel har jag väl tur i kärlek.


Tur i vänskap har jag definitivt.
Ni vet själva vilka ni är. Och ni är GULD! En vän kom till och med in till stan för att prata och hålla lite ordning på mig. Trots det drack jag lite för mycket, nåt jag fick sona under natten. Och dagen. Jag var inte så pigg…

Huvudvärk

Inte så pigg på söndagen…

∼ ♦ ∼

På söndagen fick vi flera herrbesök. Först kom farbror Bosse (= Annas pappa) med julklappar. Vi hade också ett par små saker till honom. Sen kom Biografmaskinisten förbi för att låna tvättmaskinen. Och plötsligt blev det dags att ge oss av till Annas snälla mamma och hennes L dit vi var bjudna på fjärde adventskaffe. I år gav vi dem korgen, så att säga. En korg med en massa godsaker. De fick också var sitt paket och några julröda äpplen från Slottsträdgården. Även vi fick paket – mitt är störst! – och en massa underbart kaffebröd.


Innan vi åkte hem handlade vi. 
Det fick bli kalkonkorv med bröd och räksallad till middag. Men först skulle vi då ta in årets gröngöling, en ståtlig kungsgran, från balkongen där den stått nätad i en hink med vatten sen i fredags kväll. Katterna, framför allt Citrus, var med hela tiden och ville hjälpa till. Och Citrus såg direkt att den där fina gjutjärnsfoten var alldeles för liten för vår gröngöling

Citrus och gjutjärnsgranfoten

Foten var alldeles för liten för vår ståtliga kungsgran.


Jag fick helt enkelt ta bilen 
och ge mig ut på julgransfotsjakt. Det visade sig ta cirka två timmar – alla jävla julgransfötter verkade vara slut. Till sist hittade jag en rätt knepig historia hos Clas OhlsonStormarknaden. Ja du förstår min desperation när jag åkte till Stormarknaden två dar före jul…


Medan jag var borta hann Anna snickra ett pepparkakshus
också. Bild på det kommer när det är färdigdekorerat. Jag ville alltid att vi skulle göra pepparkakshus, mamma och jag när jag var barn, men mamma ville inte eller också var hon sjuk så det inte gick.

Anna satte batterier i våra trådlösa julgransljus. Rätt plastiga och dåliga och från samma affär. Vi fick helt enkelt komplettera med en gammal hederlig ljusslinga med sladd. Men innan dess åt vi våra korvar för att få lite energi. Trots det blev det en och annan svordom från oss båda…

Och halleluja! Julgransfoten visade sig vara riktigt bra och stadig. I år ska granen väl inte välta, hoppas jag.


Vi klädde granen tillsammans. 
Nu är den full av kulor och grejs. Glittret var väl sisådär, men till sist fick det duga. Jag tycker att julgranen 2019 är det finaste vi har haft.

∼ ♦ ∼

I morse startade vi lite mer normalt en ledig dag, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Jag ska strax hänga tvätt nummer två och sen blir det väl ett varv med Helvetesmonstret*.

∼ ♦ ∼

Anna är ute på stan några ärenden. Det blir en ny sorts jul för oss även i år. Men det ska bli klappar i strumpa och risgrynsgröt på julaftons förmiddag. Sen blir jag ensam några timmar och nånstans runt 18.30, 19 sätter sig Anna, Biografmaskinisten och jag oss ner och äter julmat. Och jag tror att tomten hittar hit trots att här finns en och annan elak jävel.

∼ ♦ ∼

*Helvetesmonstret = familjen Katts namn på dammsugaren


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Lördagen den 21 december, fjärde advent 2019 och dan före dopparedans förmiddag: Turer, herrbesök och äntligen kom gröngölingen på fot

  1. Mösstanten skriver:

    Det var en snygg gran. Hoppas att den får stå. God Jul till dig. Men nu har friden brett ut sig en stund.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Den har stått stadigt på sin fot och barrar nästan inget. Katterna har varit och nosat på en del grenar och kulor, men inget har rasat eller snotts. 😛

      God jul till dig också, kära Mösstant! 😛

      Gilla

  2. God Jul på dig, Tofflan! Hoppas att din julafton blir bra.

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.