Söndag kväll den 8 december och Anna-dagen 2019: Vänkväll på distans, men franska kort hemma


 



Kära dagbok…

Citrus ser på TV

Citrus tittar på fäbodar på TV.

Igår kväll blev det lite vinkväll vänkväll på distans. Förutom samtalet med vännen FEM (där jag för övrigt inte sjöng), fick jag dels en rapport från en för mig rätt ny närstående vän, dels lite halvdan kontakt med vännen Mia. Den halvdana kontakten berodde på att hon hade glömt sin mobil fem mil från hemmet. Nuff said! 

TV:n stod på, men jag tittade knappt. Det var bara gott att ha lite ljud i ensamheten. Familjen Katt pratar inte så mycket, det är mest Lucifer som piper när han är hungrig och så Mini som säger: ”Eh!” då och då. Sen skriker de förstås alla tre när de spyr. Men det var ju bara en hårboll som ploppade ut i helgen och det skriket hörde jag inte genom alkoholdimmorna. Nu tror du säkert, kära dagbok, att jag har känt mig jätteensam och allena den här helgen. Nej, ärligt talat inte mer än ensam än vanligt. Ja, förutom att jag har sovit utan mänskligt sällskap. Katterna har varit ett riktigt gott sällskap för mig och jag har småpratat med dem. Igår kväll var det Citrus som intog Annas fåtölj – och tittade stint på TV. Jag tror det var fäbodar som intresserade henne mest i programmet Allt för Sverige

Själv läste jag ut den obehagliga australiensiska relationsthrillern och bytte till en feelgooddeckare som jag fick av Anna för en månad sen på vår elfte förlovningsdag. Jag hade nog tänkt spara de franska korten till julledigheten, men då tänker jag i stället gripa mig an Knausgårds sjätte och sista del i Min kamp. Det är en nätt liten pocketbok om över 1 100 sidor som jag fick i julklapp för två år sen av en före detta vän.


Det roliga med Franska kort 
är att den utspelar sig i det koloniområde där Slottet och Slottsträdgården ligger. Efter att ha läst typ fyra kapitel kan jag nästan se folket framför mig. Jag misstänker starkt att många karaktärer i boken har verkliga förebilder.

∼ ♦ ∼

Lucifer busar

Lucifer hade konsert klockan två i natt.

I natt startade Lucifer konsert klockan två. Det var bara att gå upp och prata en stund med honom och hälla upp lite mat. Sen lyckades jag somna om och sov till klockan fyra. Fram till klockan sex slumrade jag av och till. Så ja. Jag har varit ganska trött idag.

När jag tittade i jobbkalendern insåg jag att jag hade fyra möten på raken på förmiddagen, ända fram till lunch. En person blev emellertid tvungen att tacka nej till ett av mötena som jag själv hade kallat till. Det drog jag nytta av och bokade om mötet till nästa vecka. Annars tunnas det inte precis av på mötesfronten, inte heller på uppdragsfronten.

Det är liksom inte klokt. Två veckor kvar att jobba innan julledigheten tar vid… Hur har det gått så här fort? Så många lediga dar på raken är det bästa med den här julen, som jag i skrivande stund fortfarande känner stor ångest för – tro inget annat.

∼ ♦ ∼

Idag är det Anna-dagen och då passar det ju bra att sambon kommer hem från sin utlandsresa. Lite ångrar jag att jag avstyrde min egen resa i jul. Och även om jag var välkommen att fira jul med nån annan familj vill jag helst fira jul med min egen, det vill säga Anna. (Nä, jag är inte bara hennes sällskap. Vi har varit förlovade i elva år.) Och Biografmaskinisten, de två arbetarna. Vi får se hur det blir med den saken. Nu ska jag röja lite.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, Trams, TV, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Söndag kväll den 8 december och Anna-dagen 2019: Vänkväll på distans, men franska kort hemma

  1. Jag läste en bok där handlingen utspelade sig där vi befunnit oss på Mallorca, man lever sig in mer tror jag, så jag förstår din känsla och funderingar om era kolonigrannar figurerar i boken 🙂

    Kattkonserter mitt i natten, det låter ju” sådär”.. 🙂

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Det är ganska roligt att känna igen miljöer – och fundera över om nån en känner är förebild i boken. Nu bor vi på en annan del av just det här koloniområdet, men ändå… En känner igen sig. 😛

      Ja fy! I morse var jag så trött på konserten att jag nästan grinade. Jag orkar fan inte… Men sen är de ju så söta också…

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.