Tisdag kväll den 3 december och onsdagen den 4 december 2019: Italiensk kvällsmat och försök att få julfeeling


 



Kära dagbok…

Ibland händer det saker som ändrar planerna. Och jag får ju ofta höra att jag är så planerande, men ärligt talat gillar jag (halv)spontana saker ibland också. Som igår. Det blev så att sambon hade några ärenden på stan och vi möttes efter jobbet. Efter utförda ärenden gick vi typ nästan runt kvarteret vid S:t Per innan vi slank in på Panini för att äta kvällsmat. Anna och jag har inte varit där på många år och bara en enda gång tidigare. Mitt bästa minne annars är på den tiden Panini gjorde en helt underbar cheesecake. Det var sånt vi beställde till födelsedagsbarn under de år jag i yrkeslivet fysiskt satt på Tolkcentralen. Det var några fina år med god gemenskap – trots att jag inte var tolk (jag jobbade på annat sätt bland annat med och för barndomsdöva). Nu är Panini väldigt mycket italiensk mat, men vi valde att äta två smårätter som kanske inte är precis jätteitalienska – pommes med hot béa och vitlöksscampi. Till det drack vi italiensk öl i alla fall. Gott och lagom mycket – så att vi senare hemma orkade dricka kvällskaffe med saffransskorpor till Brottsjournalen.


Eftersom jag inte hade så många sidor kvar i föregående bok 
läste jag i pauserna. Blindtunnel läste jag nog ut på rekordtid, den var sååå… Tja vad jag tyckte står att läsa i morgonens tidsinställda inlägg. Nu har jag påbörjat läsningen av den sista av de tre pocketböcker jag nätshoppade i slutet av november. Det blev ett bokbyte från en svensk spänningsroman som utspelar sig i Sudetenland till en thriller som utspelar sig i ett idylliskt villaområde i Australien. Den boken verkar minst lika bra, så nu känner jag nästan panik över att de olästa böckerna inte ska räcka ända fram till julafton när mitt köpstopp hävs. Jag har bara ytterligare en bok kvar att läsa sen av de riktigt nya och det är Franska kort som jag fick av Anna när vi hade elvaårig förlovningsdag i början av november.

Novemberkaktus och böckerna Blindtunnel och Familjen i huset bredvid

Bokbyte från svensk spänningsroman till australiensisk.

∼ ♦ ∼

Idag blev det riktigt mildväder igen. Solen tittade fram en stund på förmiddagen. Det behövdes för jag var väldigt trött i morse. Anna var säkert ännu tröttare efter nattens strul med insulinpumpen som inte ville ladda normalt. Jag hoppas på en snabb lösning för Annas skull, särskilt som hon ska resa utomlands på fredag.

Tomteluva och blå gran

Nån (läs: Fia) har julfeeling på jobbet i alla fall.

Annars var jag lite besviken på ett inställt frukostseminarium. Det hade passat så bra just nu att få lite boost. Chefen har varit sjuk hela veckan och det är trist för honom, förstås. För mig innebär det att jag har hunnit beta av en hel del småjobb. Just nu är tillvaron på jobbet sån att så fort jag påpekar nåt får jag det tillbaka som ett uppdrag. Jag behöver lära mig att hålla tyst om jag ska mäkta med saker och ting.

I morgon eftermiddag väntar läkarbesök och efter det behöver jag vila. På fredag är det julfest på jobbet. Förra året deltog jag för första gången. I år har jag också anmält att jag vill vara med. Jag har lämnat en julklapp i tomtens säck och ska försöka upparbeta lite julfeeling och delta i festen. Biografmaskinisten har lovat att ge familjen Katt kvällsmat på eftermiddagen. Sen får de väl nattamat när jag rasslar hem.

∼ ♦ ∼

paragrafteckenFör övrigt vill jag lämna dig med några rader om det här med Helge Fossmos tidsbestämda straff. Det kan innebära att han är ute redan i april 2021. Rätt eller fel? Jag vet inte. Han har suttit inne länge. Men är han frisk i huvudet? Jag tycker att det är läskigt med människor som får andra människor att dansa efter sin pipa. När det gäller Knutbymorden kan jag emellertid inte riktigt komma över att Sara Svensson a k a Barnflickan, som faktiskt utförde mordet och mordförsöket, slapp undan med rättspsykiatrisk vård. Hon är fri sen 2011. Eller frisk. Då borde hon också, efter avslutad vård, vara frisk nog att dömas till fängelsestraff. Eller???

Att vissa människor får sån otrolig makt över andra är inget nytt fenomen. Lyssna bara till Goebbels tal om det totala kriget. Det talet ingick i retorikkursen jag läste när jag pluggade. Fruktansvärt! Folk stod och skrek att de ville ha krig. dag har vi också lite till mans/kvinns fått än större makt genom sociala medier. Jag har sett åtskilliga #-kampanjer döma och fälla människor innan domstolarna har gjort det. Samtidigt ser jag även hur traditionell media lyfter fram galjonsfigurer och höjer dem till skyarna. Jag tror att vi alla bör vara mer vaksamma på vad vi läser och vad det vi läser har för sanningshalt. Allt som står i tidningen – eller i sociala medier! – är nämligen inte sant. Lite mer källkritik, tack!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Diskutabelt, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Media, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tisdag kväll den 3 december och onsdagen den 4 december 2019: Italiensk kvällsmat och försök att få julfeeling

  1. Mösstanten skriver:

    Det ryser i mig näre jag tänker på att Helge Fossmo ska frisläppas. Han kommer säkert att hinna förstöra en del människors liv. Om böcker: Det är hemskt att vara utan böcker ju. Men det finns bibliotek förstås. Förresten hade ni inte en mängd olästa gamla böcker hemma?

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Det känns märkligt ja, men än märkligare tycker jag att det är att den som höll i vapnet och mördade fick vård och ansågs friska nog att bo ute i samhället efter högst sju år på rättspsyk. Innan dess hade hon dessutom frigång och kunde studer i Vadstena.

      Vi har många böcker hemma, men jag har läst de flesta. 😛

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.