Ett rött vin: Brolio 2017


Ett inlägg om ett chiantivin.


 

Brolio 2017

Surt! sa Tofflan om vinet.

En helg utan vin går ju inte. Nog blev det både bubbel och vin i fredags. Igår blev det öl och vin. Till Anna skulle komma hem från jobbet på lördagskvällen hade jag köpt hem tre ostar, varav två av cheddartyp. Ur vinskåpet plockade jag fram en flaska Brolio 2017 och luftade dess innehåll. I samband med en cookalong 2009 drack jag senast vinet, då av årgång 2005. Nån djupare dykning ner i vinet gjorde jag inte då, mer än att jag klassade vinet som lätt.

Brolio är alltså ett Chiantivin gjort i Toscana. Sangiovese är huvuddruvan kompletterad med merlot och cabernet sauvignon. Jupiters blod, sangius jovis, som huvuddruvans namn sägs härstamma ifrån, är den viktigaste druvan i Italien.

Alkoholhalten ligger på 13,5 procent. Sockerhalten är mycket låg, under tre gram per liter. Priset för en flaska är 129 kronor. Systembolaget rekommenderar vinet till mörkt kött, typ lamm, nöt eller vilt. Jag har tidigare ätit kyckling till vinet och igår kväll alltså lagrade, smakrika hårdostar.

Så här kan en läsa på Systembolagets webbplats om vinets smak och doft:

”Nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, salvia, plommon, kakao, kanel och hallon. […] Kryddig, nyanserad doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, salvia, plommon, tobak, choklad och vanilj.

Jag tyckte att vinet smakade väldigt surt, vilket jag uppfattade att även min sambo tyckte. En svag doft av tobak noterade jag, liksom en svag smak av ljusa bär.

Kanske hade det här vinet passat bättre till varm mat, rentav nån pasta. Till ostarna kom det inte till sin rätt. Toffelomdömet blir bara medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.