Måndag kväll den 4 november och tisdagen den 5 november 2019: Vildhästen klappar sig själv på axeln lite


 



Kära dagbok…

Måndagskvällen blev en lugn kväll. Anna kokade soppa till sin middag och jag gjorde henne sällskap och åt mackor vid köksbordet. Till Vår tid är nu dukade vi upp var sin ostassiett och till dessa hyfsade vi helgens Amarone. Vi satt kvar framför TV:n och kollade in vad som hände bland kolonisterna i Iris, ett riktigt feelgood-program på Kanal 5. Jag läste lite också och min bok på gång börjar närma sig slutet (har cirka 100 sidor kvar). Snuffe a k a Lucifer låg avspänd på fällen i soffan med oss. Han är för go, den katten! Fast han är inte lika go när han sätter igång och krafsar, skriker och vill ha sällskap klockan två på natten. Anna var uppe en stund då, sen var det dags igen vid femtiden. Nån timme senare gav jag upp försöket att sova. Jag sov i alla fall cirka tre timmar på raken i natt utan att vakna och det är rekord.

Lucifer på fällen i soffan

Avspänd i vårt sällskap igår kväll. Det är på natten Lucifer skriker och krafsar och känner sig ensam.

 

Mini och min bok på köksbordet

If looks could kill books…

I morse skulle även sambon upp, för fr o m idag återgick hon delvis i tjänst. Men hon började senare än jag. Jag hade i stället sällskap av min bok och Mini… , inte vid, frukostbordet. Mini ville inte att jag skulle läsa utan i stället ägna mig åt henne. If looks could kill books, du vet…

Det var en knapp minusgrad när jag gick hemifrån. Trots att solen lyste mest hela dan var vinden som blåste riktigt kall.

På jobbet grep jag mig an en nygammal arbetsuppgift som jag la lite på is tidigare i år på grund av omorganisationen, men som jag blev tilldelad igen igår. Vidare hade jag ett gott och stärkande samtal med två tidigare chefer. I samma veva såg jag min nuvarande chef smita iväg in på ett samtalsrum med en medarbetare. Kort därefter fick jag besök på kontoret av chefen. Jag fick ett erbjudande (eller hur jag nu ska se på saken) som jag accepterade, för nu vill jag ägna mig åt seriöst arbete, inte åt en massa tjafs. Det jag insåg var att jag kan klappa mig själv lite på axeln. Varför? Jo…

  • Jag har visserligen mått och mår fortfarande delvis skit, men jag har gjort vad jag har kunnat för att må bättre.
  • Jag har sett och ser mig omkring utanför husets väggar.
  • Jag har dragit i vissa tåtar, ett dragande som uppenbarligen har gett resultat.
  • Jag har inte låtit mig avskräckas.
  • Jag har sökt kontakter och nya konstellationer.
  • Jag har tagit stöd av gamla kollegor och chefer.
  • Jag har tagit stöd av kollegor och chefer på andra avdelningar.
  • Jag har varit ärlig.
  • Jag har också känt mig mobbad, men inte sagt det till chefen förrän idag.
  • Jag har inte låtit mig tystas utan ifrågasatt om regler har efterföljts.

NU kanske jag kan få tillbaka en del av min arbetsglädje igen. Kanske. Om inte den är totalt förstörd. Jag hatar att ge upp, så jag vill gärna tro att jag hittar den igen. Men jag kan konstatera att jag i mångt och mycket är en vildhäst som aldrig låter sig tämjas på fel sätt av fel ryttare. Jag är långt ifrån felfri. Många fel och brister har jag. Däremot ägnar jag mig själv inte åt att mobba människor. Aldrig.

Sen testades förstås mitt tålamod igen på seneftermiddagen, men jag lät det inte ta överhanden och jag tänker prata med chefen om detta. Det som är överenskommet ska gälla.

∼ ♦ ∼

Arbetsdagen blev ganska utmattande som du kanske förstår, kära dagbok, men efter jobbet gick jag och hämtade mina ”förbättrade” vinterboots och handlade ihop med Dramaten. Bootsen var inte klara när jag kom och provningen var omständig och jag svettades ymnigt. Men nu vill jag tro att skomakarens dämpning av innersulan i mina boots gör att jag kan ha dem i vinter.

∼ ♦ ∼

Kvällskaffe del två är på gång och sen Brottsjournalen.


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, TV, Vin och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Måndag kväll den 4 november och tisdagen den 5 november 2019: Vildhästen klappar sig själv på axeln lite

  1. Heja, heja dig! Bara fortsätt att kämpa. Det du gör, kommer hjälpa både dig själv och andra. Ingen borde ägna sig åt mobbning, inte någonstans, inte på nätet heller. Det är bara avskyvärt, och fruktansvärt lågt. Var rädd om dig, klappa dig själv på axeln och unna dig av livets goda så mycket du bara kan nu när det är jobbigt. (Jag borde nog säga detsamma till mig själv kom jag på nu. Varför prioriterar man alltid andra så mycket? Okej, som mamma ska man det, men det behöver inte utesluta att man även tar hand om sig själv…) Kram!

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Tack Louise! Att bli anklagad för mobbning när en i själva verket själv är det blev nog droppen i den här bägaren. Ibland behövs det såna för att en ska ta tag i saker. Klart man ska vara snäll mot andra, men inte alltid prioritera andra först. Om en själv prioriterar bort sig, hur ska en då orka stötta andra?! Nej tänk lite på mer på dig själv du också, om jag får tycka.
      Kram till dig också!

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.