Kära dagbok…
Fredagskvällen blev seg. Eller jag var seg. Jag kände mig trött och frusen efter maten och satt och nästan sov i fåtöljen med boken oläst i knäet. Flera i familjen på Main Street var trötta. Lucen hade ju också varit uppe tidigt och ylat. Nu sov han sött på fällen på soffan.

Friday Feeling…
När Anna kom hem åt vi några bitar ost och kex. Jag hittade ett halvt ätbart päron som jag skivade också och sen drack vi ett hyfsat vin till. Vinet gjorde att jag fick upp värmen, men piggare blev jag inte. Jag somnade som en sten och orkade inte ens läsa.
Inte förrän klockan var kvart över nio vaknade jag i morse. Jag känner mig nästan förkyld, seg och har ont i musklerna. Hurven, men inte tillräckligt risig för att vara sjuk och sängliggande. Dessutom hade jag ju lovat Slottsfrun att klippa gräset och gymnasisten skulle följa med för han ville träffa sin mormor. Men en liten stunds läsning och kaffe på sängen tog jag och sambon innan vi klev upp. Medan Anna fixade till sig tömde jag diskmaskinen och kattpottorna samt kokade frukostägg och dukade fram till frukost. Då var katten alert, minsann och hoppade upp i köksfönstret. Inte för att spana på fåglar utanför utan för att spana på det goda som fanns på frukostbordet.

Det blommar fortfarande i Slottsträdgården.
Efter frukost och dusch sprang (nåja…) jag ner till Butiken på hörnet för att införskaffa fikabröd och dricka. Det blev kardemummabullar och småkakor med chokladsmak och pärlsocker på. Jag vet att en blir bra sugen när en har grejat en stund i Slottsträdgården.
När vi kom fram till Slottet var Slottsfrun redan där. Hon hade också hunnit klippa gräset på framsidan. Medan jag klippte baksidan och kantklippte med trimmern hjälpte gymnasisten sin mormor att ställa undan stolar och bord som inte ska användas igen förrän nästa år. De två rev också ner äpplen, somliga rätt ruttna, några tillräckligt OK för att få följa med hem och kanske bli paj. Slottsfrun grävde ner Jakobs tårar (gräsiris). Vi skulle hjälpas åt, men se frun är stark och låg steget före. Efter utfört arbete var det gott att sitta ner och dricka kaffe och mumsa kakor och bullar. Var sin bulle och kaka sparades också till Anna och Slottsherrn, förstås.
Vi var ute ett par, tre timmar och det var alldeles lagom. Solen var varm och eftersom jag hade tagit en Ipren innan vi åkte klarade jag mig finfint. Effekten gick sen ur kroppen på seneftermiddagen så då började jag frysa och känna mig hurven igen. Även gymnasisten nyser och känner sig torr i halsen. Vi får se om vi har drabbats av pesten eller inte. Hemkomna softade alla hemmavarande en stund. Jag satt och skrev och gymnasisten gick ut och handlade.

Tisslingarna softar, Lucifer vilar huvudet på storasyster Citrus mage.
Gymnasisten och jag planerade helgens mat tillsammans. Igår blev det ju burgare på Phil’s, i kväll indisk hämtmat och i morgon äter vi grekiskt alla tre tillsammans på Akropolis. I kväll kanske jag orkar tugga i mig ostbollarna från OLW som jag köpte igår. Det finns vin och ost kvar också och det hyfsar nog Anna och jag. Gymnasisten köpte på mitt uppdrag en påse snacks till sin mamma. Livet en lördag på Main Street.

I kväll åt vi indiskt.
Och precis när vi skulle börja äta tyckte Lucifer att det var läge att spy. Jag blev lika sur som han ser ut på bilden.

Vadå???
∼ ♦ ∼
Livet är kort.