Felsteg


Ett inlägg om en bok och tillika en ny författarbekantskap.



Maria Adolfssons bok FelstegNär årets sommarsemester närmade sig sitt slut
passade jag och sambon på att köpa fyra pocketböcker, men bara betala för tre, på Akademibokhandeln. Jag vill gärna gynna den fysiska bokhandeln, fast det är svårt när nätshoppade böcker är så mycket billigare. Hur som helst, vi tyckte väl att vi rullade i pengar (viss överdrift…) och slog till. Vi valde var sin bok var samt två böcker gemensamt. De gemensamma böckerna var första och andra delen i en serie av en för mig ny författarbekantskap, Maria Adolfsson. Jag började med Felsteg, som är första delen i Doggerlandserien och som kom ut i mars 2018. Doggerland i sig är en påhittad ögrupp nånstans mellan Storbritannien och Skandinavien. Uppföljaren och del två har titeln Stormvarning och kom ut i januari i år.

Boken börjar abrupt med en baksmälla morgonen efter den årliga ostronfesten i Doggerland. Polisen Karen Eiken Hornby vaknar på ett hotellrum där hon i fyllan och villan har legat med sin chef. Hon smyger därifrån och åker hem. Senare samma dag kallas hon tillbaka till verkligheten där en kvinna brutalt har bragts om livet i sitt hem. Kvinnan är inte vem som helst utan Karens chefs före detta fru. Och Karen blir utsedd att leda utredningen. Helt lätt är det inte att ta sin chefs plats plötsligt. Faktum är att Karen har det ganska motigt, nästan genom hela boken. När läsaren så småningom även får veta Karens egen hemlighet blir boken inte sämre.

Omfånget på pocketboken är i största laget, ungefär 440 sidor. Men se det sinkar inte mig! När jag väl börjat läsa den här boken har jag svårt att släppa den ifrån mig för att arbeta och sånt. Även om boken börjar rätt klyschigt med vidlyftig kvinnlig polis med alkoholproblem fångas mitt intresse. Till att börja med förstår jag inte passagerna från 1970-talet om ett kollektiv som sprängs in i berättelsen, men det ska klarna.

Jag tycker att det här är en riktigt stark debut och ångrar inte att vi har köpt även del två i serien. Boken är spännande och välskriven och slutet är bara… Tja, läs den så får du se!

Det samlade Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.