Filmtajm: The Remaining och Gone Girl


Ett inlägg om två filmer.



Sommaren är lång och det kommer säkert regniga kvällar 
när vi vill se på film. Så tänkte jag. Hmmm… Igår var första gången vi såg film på hela sommaren. Då blev det desto längre filmtajm. Vi såg två filmer som jag hade spelat in på DVD-hårddisken. Den som har följt mig genom åren vet att jag ibland lyckas spela in rätt konstiga filmer. Har jag fortsatt i samma spår, månntro???

The RemainingThe Remaining från 2014 gick helt nyligen på TV3, när vi var i Stockholm. TV-tidningen kategoriserade den som en skräckfilm, så jag spelade in den för kommande behov.

Filmen startar med ett bröllop. Ett par i ett kompisgäng ska gifta sig och en av kompisarna filmar det hela. Men plötsligt faller människor omkull och dör, det blir jordbävningar, det faller gigantiska hagel. Kort sagt: apokalypsen är här. Ungdomarna försöker fly till en kyrka, men bruden skadas på vägen. De kommer så småningom fram till kyrkan och får skydd där. Men det verkar som om den onda makten dras till Gudstro. De unga – och övriga överlevare – finner sig plötsligt stå inför valet mellan försoning och att överleva.

Det här var väl inte nån riktig skräckis i mina ögon. Snarare kändes det som en rätt typisk amerikansk collegefilm. Vissa delar var otäcka, men filmen var inte jätteblodig. Den blev inte riktigt spännande nån gång och efteråt kände jag mest… jaha. Därför blev det inte bättre än att vi startade en film till…

Toffelomdömet för The Remaining blir lågt.

Rosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Gone GirlNästa film vi startade var Gone Girl, också den från 2014. Jag hade läst boken för länge sen och inte blivit särskilt imponerad. Då skrev jag att författaren kanske hade haft en TV-serie eller film i åtanke.

I centrum står paret Nick och Amy. På parets femte bröllopsdag försvinner Amy spårlöst. Hemmet är lämnat i ett stökigt skick och där finns små, men ändå synliga, blodspår. I boken varvas berättarperspektivet mellan Nick och Amy. I filmen gör det inte riktigt det. Däremot hålls tittaren på halster vad gäller det som har hänt och om Nick är skyldig till mord, rentav, på sin hustru. Lite som i boken flyttar sig sympatierna – hos såväl tittare som folk runt omkring. Medias roll i skuldfrågan är ganska central.

För ovanlighetens skull tycker jag att filmen är bättre än boken. Toffelomdömet blir till och med det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Film, Media, Personligt, TV och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.