Kära dagbok…
Det blev lite snurrigt med dagarna i det förra inlägget. (Korrigerat nu.) Jag tror bestämt att jag inte bara tappar och glömmer nycklar, jag glömmer vilken dag det är. På semestern är det OK att vara lite dagvill, förstås, men jag känner att det här med min glömska börjar bli jobbigt. Idag har jag hittills (vad jag vet, förstås) bara glömt handlingslappen hemma och kors i taket mindes jag allt jag skulle köpa på den utom ägg. Med ägg är det ingen panik, heller.
Gårdagskvällen blev skön och vilsam. Jag läste ut en riktigt bra deckare som utspelar sig i 1950-talets modevärld i Stockholm och bytte till den senaste på svenska översatta boken om rättsarkeologen Ruth Galloway i Norfolk. Det blir den elfte i ordningen i den serien och mina förväntningar är höga. Månntro jag får plats på ballen* i kväll att sitta och läsa? Vår nya soffa har visst blivit vissa andras favoritställe…
Vi tittade även lite på TV igår kväll, jag och Citrus. Det var nån halvseg film och jag tappade tråden rätt snart. I kväll är det inte ett skit att se, så det blir läsning för hela slanten.
Citrus tittade på TV med mig igår kväll.
I morse inleddes dagen med jam och krafs vid sextiden. Nån timme senare gav jag upp min halvdvala och utfodrade familjen Katt och tömde deras pottor. Sen gick jag tillbaka till sängen med en mugg kaffe och läste. Jag lärde mig… ja, för den som inte vet det är det lärorikt att läsa böcker… att stenar med hål i är förtrollade. Märkligt nog har jag en i min ägo…
Idag har det varit varmt och strålande sol. Jag hade kommit överens med Slottsfrun om att ses på Slottet. Efter att ha vattnat mig själv och våra krukväxter hemma samt ätit frukost tuffade jag och Clark Kent** iväg. Slottsfrun hade besök av sin äldsta dotter och ett barnbarn, så jag stannade inte jättelänge. Men länge nog för att dra upp potatis och plocka en bunke med mest hallon och lite smultron. Jag rensade en del ogräs i våra land och gallrade bland morötter och ruccola. En enda bukett av plocksallaten jag sådde har kommit upp, men en hel del rödlök och tomater är på gång, dock inte redo att skördas ännu. Det blev en pratstund med Slottsherrn och två koppar kaffe och en macka innan jag åkte iväg för att handla. Jag höll på att glömma byta om från trädgårdslinne till tischa, men kom på det innan jag hunnit lämna Slottet.
På Tokerian fick jag tag i billiga jumbopack med kattmat. Två lådor följde med hem. Jag kom ihåg allt som stod på lappen som låg hemma, som sagt, utom ägg. Salt and vinegarchips och en chokladbit till kvällen stod inte på lappen men kom med ändå. Mat till katterna, alltså, fast vad skulle jag äta..? Det tålde att tänkas på över en öl på Churchill Arms.
Fast valet var inte så svårt. Om jag får bestämma blir det alltid Trattoria Alessandro. Idag gästades restaurangen av Alex själv en kort stund. Som vanligt god mat och dryck och lite haltande, men charmig servis. Mitt sällskap var Ruth/Elly.
Resten av kvällen stannade jag hemma med kära familjen Katt. I morgon ska vädret bli sämre och lämpar sig kanske för städning och strykning. Tyvärr, men…
∼ ♦ ∼
*ballen = balkongen
**Clark Kent = min lille bilman
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Fint att få egenodlade grönsaker och bär. Ja få och få, förresten. Ni har ju jobbat för att få fram dem.
GillaGilla
Asså vi har verkligen inte jobbat ihjäl oss, men lite påtande har det blivit. Skönt för kropp och själ! 😛
GillaGilla