Recension: I oxögat


Ett inlägg om en bok.



Ida Andersens bok I oxögatFör ett tag sen blev jag nyfiken på en nyutkommen bok 
som jag såg att nån av mina tre (3) friends (vänner) på Goodreads var intresserad av. Så jag kontaktade Bokförlaget Polaris och bad att få Ida Andersens roman I oxögat för recension. Boken landade snabbt – på mitt utlämningsställe – och ryggskottet sinkade min hämtning. Men så snart jag kunde plockade jag hem boken och började läsa ganska omgående. Tack till förlaget och tack till författaren för att jag har fått läsa boken!

Detta är en historisk roman som utspelar sig i Småland runt mitten av 1700-talet. I händelsernas centrum står den gudfruktige och hårt arbetande drängen Eskil och hans Sissel. Under midsommar blir Sissel med Eskils barn, nåt de straffas för båda två eftersom de inte är lagligen vigda. Men Eskil vill göra rätt och Sissel är mycket förtjust i honom, så de blir ett par, gifter sig och flyttar in i stugan Eskil har byggt. När det strax därpå ska byggas ett glasbruk i trakten öppnar det nya möjligheter för den som är fattig.

Tänk att den här boken kommer jag in i bums, trots att tiden är en annan än min – och även språket. Boken är nämligen skriven på dialekt i dialogerna. Som barn bodde jag i Småland, så på sätt och vis väcks min slumrande småländska en aning. (Det går faktiskt så långt att jag kallar katten Citrus för däka…) Jag blir mycket förtjust i både Eskil och Sissel, som jag uppfattar som rättskaffens och hårt arbetande. Eskil präglas av den nya tidens religiositet, medan Sissel hänger kvar lite i gamla tiders folktro. Kvinno- och mansrollerna är präglade av mansdominansen, men för den skull skildras inte Sissel som nån svag person – tvärt om.

Jag blir snabbt fascinerad av hur väl Eskil bygger – och hur väl författaren bygger upp sin historiska roman genom paret. Jag får aningen Fogelström-vibbar, även Fridegårds-dito, men tycker ändå att Ida Andersen är sin egen. Miljöskildringarna är lika levande som personskildringarna. En dos glasbrukshistoria blandas med fiktion, vilket bara förhöjer läsupplevelsen.

Det här är inget debutverk. Ida Andersen har tidigare gett ut såväl lyrik som en roman. Och i vår ungdom var vi studiekamrater på Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö. Jag har inte träffat Ida sen vi var 21 respektive 23 och nån kontakt har vi inte haft genom åren. Eller vi touchade varandra en period när vi båda jobbade med lättläst. Men nej nej. Jag är inte påverkad av detta i mitt omdöme av boken, men det hade nog inte känts så bra (litotes) om jag hade behövt dissa boken. Nu är jag så… stolt att ha två klasskompisar som kan titulera sig inte bara författare utan god författare. (Den andra är Belgiska Annan.)

Det är ingen tvekan om att Toffleomdömet blir det högsta. Jag vill läsa fler romaner av Ida Andersen.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till mejlaulrika(snabel-a)gmail.com Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Böcker, Krämpor, Personligt, Sociala medier och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Recension: I oxögat

  1. irene skriver:

    Hej! Jag börjar med att önska dig och dina nära och kära en trevlig midsommar!
    Boken du skriver om i detta inlägg verkar väldigt intressant. Den står på min att läsa lista. Jag vill tipsa om en bok som verkligen fick mig upp i varv, så att säga. Den heter ”Efter skandalen” av Sarah Vaughan. Den utspelar sig i England och i dess internatskolor med mycket mer som gör att man inte kan sluta läsa.
    Har du läst den? Då vet du, om inte läs den!

    Ha det bäst och tack för en fin och intressant blogg. Lycka till med tomaterna!!!

    Mvh Irene

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Kära vännen, en god och glad midsommar ska även du ha! ❤ ❤ ❤

      Boken ska du definitivt läsa, den är fantastiskt bra. Hade du bott närmare kunde du ha lånat den. Nu ska jag sätta den i händerna på min svärmor, tror jag.

      Tack för boktipset! Och tack för att du läser min blogg, som numera mest är dagboksinlägg och inlägg om böcker eller vin. Tomaterna har buskat till sig, jag tror de smakar mums sen. De verkar i vart fall trivas vid Slottsväggen. 😛

      Stor KRAM från en som har din orange bläckfisk fortfarande hängandes från backspegeln i Clark Kent (bilen)! 😛

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.