Kära dagbok…
Idag skulle jord och gödsel levereras till Slottet och Slottsträdgården av en idrottsförening. Min sambo arbetade från tidig morgon till klockan 16, så det föll på min lott att grejsa med jorden. Jag hade ett planeringssnack med Slottsfrun igår och det blev bestämt att vi skulle ses på Slottet på förmiddagen.
Visserligen vaknade jag vid åttatiden i morse, men innan jag kom iväg tog jag en halvtimme med läsning och kaffe på sängen. Igår kväll innan jag somnade blev det förresten bokbyte igen. Jag gick från en bok om en kvinnas hämnd till en bok om en lite lugnare tillvaro i en bokhandel i Skottland. Båda böckerna fick jag i födelsedagspresent, den ena av min sambo, den andra av mig själv.
Som alltid gäller att en får klicka med musen på bilderna för att se hela bildtexterna, kommentera bilder, se i bildspel och allt vad det nu är.
Idag var jag trädgårdstomte.
Kattpottorna tömdes, lite kattmat fylldes på, jag duschade och tvättade håret samt slängde i mig lite frukost. Runt 10.30 infann jag mig på Slottet. Då hade Slottsherrskapet varit där sen klockan 10. Vädret var sisådär. Det var tur att jag hade tänkt till lite innan och iklätt mig såväl hoodie som fodrad fleecejacka för det blåste kallt. Jag inledde med att flytta in möbler på groggverandan samt resonera lite kring eventuell målning av ett par utesoffor. Medan Slottsherrskapet intog en tidig lunch rensade jag ogräs. Det lär kännas i rygg och baklår i morgon, men än så länge känner jag bara smärta i högerfoten där den jädra hälsporren bråkar.
Rabarbern har börjat komma upp och det var lite grönt här och var. Slottsfrun slet upp ett par döda rosbuskar och så hjälpte jag Slottsherrn att såga lite. Vår potatis ligger på verandan i äggkartonger för att förgro. Och groddar har det kommit!
Trots värmande kaffe och bullar bröt vi upp vid 13.30-tiden utan att vare sig jord eller skit hade levererats.
Vi såg en röd van som körde omkring i området och gissade att det var idrottsföreningens jordleveranser däri, men… till oss kom de inte! Bara till grannarna ovanför oss. Trots flera värmande muggar kaffe på verandan beslöt vi till sist att bryta upp och åka hem. Då hade den röda vanen försvunnit och inte återkommit. På andra området, vid sopstationen, låg en massa jordsäckar. Jag hade god lust att hämta våra tio säckar jord och två säckar skit själv, men det gjorde jag förstås inte – jag skulle ju få en räkning också.
Runt halv två-tiden gav vi upp och åkte hem. Då frös vi rejält. Överenskommet blev att jag ska ta en sväng till Slottet i samband med att jag hämtar min sambo i bil efter arbetet och då även köra in säckarna på baksidan – om de nu har levererats. Slottsfrun och jag bestämde att nästa år då köper vi minsann jorden på annat håll och forslar den själva till Slottsträdgården – vi har ju två bilar.
Min tvåveckorssambo ska träffa kompisar i kväll och göra roliga saker, så Anna och jag behöver inte stressa med vare sig eventuell jordtransport eller middag.
To be continued… (det där med jorden, alltså…)
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 