Måndagen den 15 april 2019: Inga problem, eller..?


 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan No worries

Inga problem..? Bilden är ironiskt menad. Vi kan inte blunda längre för vissa problem i Sverige 2019.

Det finns problem och det finns problem. Ibland… nej, ganska ofta, behöver jag bli påmind om att det finns andra som har svårare problem än jag själv. På så vis kan jag flytta mitt fokus från det som gör ont inuti mig till andra. Jag hade inte tänkt skriva om det, men under den gångna helgen såg jag och Anna nåt som gjorde oss riktigt beklämda. På fredagen, när vi gick för att hämta våra delikatesskassar med Helgens goda, såg vi en person på hemvägen som med stora åthävor och ganska omständigt… urinerade mot en husvägg intill gångbanan. Igår såg vi samma person från köksfönstret, denna gång uträtta andra behov vid en gångbana mellan parkeringen och flerfamiljshusen i våra kvarter. Detta är en person vi ser då och då i våra environger. Personen har synliga fysiska problem och med all säkerhet även stora psykiska problem. Mycket troligt är personen hemlös. För hur långt ner har en inte sjunkit om en för öppen ridå gör sina behov utomhus, på ställen där en är fullt synlig och där det passerar mycket folk? Det gör mig så ont att människor har det på det här viset. Vi bor i Sverige. Året är 2019. Just där vi bor har jag fått veta tidigare fanns träkåkar med utedass. På 1960-talet byggdes det flerfamiljshus för ganska välbeställda familjer med många barn, familjer som kunde köpa bostadsrätt. Har vi plötsligt gått tillbaka 70 år i tiden? Det är skrämmande. Och det är ett problem vi inte kan sopa under mattan. Vi kan inte blunda för det, vi stod i vårt köksfönster och tittade.

∼ ♦ ∼

Gustavianum sett från St Eriks torg

Just här brukar det blåsa nordliga vindar. Men kolla himlen!

Jag trodde att den här arbetsveckan skulle vara lugn och soft. Jag borde ha vetat bättre, borde ha tänkt på hur det var före sommarsemestern förra året. Nu är det visserligen bara före påsken, men ändå. I morse hann jag knappt starta datorn innan jag fick ett skrivuppdrag. Kvar sen i fredags ligger det obegripliga underlaget till en uppdatering på intranätet. Och i morgon, när vi har avstämningsmöte, förväntas jag presentera mitt uppdrag för nya Högsta Tjifen som deltar för första gången. Ytterligare en kollega ska göra det. H*n har tur i oturen och har tappat rösten. Det innebär att jag får showa ensam. Utöver detta ska jag ha medarbetarsamtal med min chef Tjifen i morgon. Min arbetsvecka avslutas på onsdag eftermiddag med en nätverksträff om vår språkpolicy. Nåja, det var visserligen minusgrader när jag gick till jobbet i morse, men det brukar blåsa nordliga vindar vid S:t Eriks torg. Det gjorde det inte idag. Och himlen var alldeles blå. Kommer våren med ledigheten i påsk, tro?

Domkyrkotornen med byggställning

Det byggs ett torn med byggställningar till tornen.

Vid Domkyrkan pågår inte bara utgrävningar utan även byggnationer. Det byggs ett torn till tornen, kan en tro. Eller… det byggs en byggnadsställning som ska nå ända upp till tornens topp. Det är ett rätt fascinerande bygge. Det fortskrider långsamt, men varje dag ser jag att det har kommit en bit längre. Tänk sen att stå där uppe och polera korset eller vad som nu ska göras… Det skulle jag nog inte palla – även om jag har ett visst intresse för de takpromenader som erbjuds som evenemang här i Uppsala. Fast frågan är om jag skulle våga trippa omkring på slottstaket… Nej, jag håller mig nog kanske nere på golvet i nån av de byggnader där universitetet, min arbetsgivare huserar, eller på Main Street där jag bor.

∼ ♦ ∼

Lucifer bakom köksgardinen

Lucifer har också tak över huvudet.

På hemmafronten är det väl inget nytt sen igår. Igår fick jag veta att det är ett paket på väg till mig, ett paket som troligen är för tjockt för att gå ner i brevinkastet. Det låter spännande! Vi pratade tidigare lite löst om att åka och handla sättpotatis och fröer i kväll, men vi var för trötta och gör detta nån av de dagar vi är lediga i påsk. (Vad vi gjorde i stället berättar jag i morgondagens inlägg. Om jag lever då…) När vi kommer hem från Stockholm måste vi i alla fall åka och handla nåt mer ätbart än sill till påskafton. Det ska bli så skönt att vara ledig, tycker jag, och om jag har uppfattat Anna rätt känner hon likadant. Våra problem är att vi är trötta och slitna.

 

Men vi har i alla fall tak över huvudena. Det var sånt som min pappa alltid sa när jag nån gång beklagade mig över nåt futtigt. Han ville att jag skulle vara tacksam över att jag hade ett hem. Jag har, precis som han, jobbat hårt för att kunna köpa det här hemmet. Gissningsvis hade pappa minnen av bombade hus och hem från barndomen och önskade att jag vore lite jävla ödmjuk och glad för att jag inte lever i ett krigshärjat land. Det är jag. Jag tänker ofta på pappas ord. Jag är tacksam, glad och ödmjuk att jag har ett hem som jag delar med familjen Katt och min sambo. Men jag kan inte blunda för att vi har vissa problem i Sverige 2019…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Dagbok, Diskutabelt, Familj, Jobb, Personligt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Måndagen den 15 april 2019: Inga problem, eller..?

  1. Mösstanten skriver:

    Sorgligt med utslagna människor. Det är stor skillnad på folk och folk. Jag undrar om en del skulle behöva någon slags vård eller gruppboende. Man får vara tacksam över att man ändå har det så bra. Att man inte har fallit igenom och att man har själsförmögenheterna i behåll.

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Jo det är nog så jag tänker också, vård, gruppboende, kanske både och. Det är så sorgligt med människor som liksom har hamnat vid sidan av… 😥

      Gilla

  2. Det är nog långt fler människor än vi ser som lever så, det är så beklämmande 😦

    Knalla på tak, nej tack, det är inget för mig heller 🙂

    Hoppas ni får vila ut och bara ha det gott över ledigheten, vi ser ut att få fint väder iaf

    Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.