Pi-dagen 2019: Konst(igt fölk) och blodad, söt tand


 



Kära dagbok…

Silver

Jag putsade silver igår för att inte gå loss på inredningen på annat sätt.

Det var en omtumlande dag känslomässigt igår. Nu drabbades jag personligen kanske främst i andra eller tredje hand. Men det gör mig så ont om vissa personer som jag tycker om. Och andra personer som jag tyckte om – ja, du läste rätt, förfluten tid tyckte om! – gjorde mig enormt besviken. Hur en kan vara totalt utan känslor och empati övergår mitt förstånd. Jag blev så upprörd att jag började putsa silver hemma. Jag putsade och putsade och putsade med den där putsduken jag fann i mammas gömmor. Samtidigt tror jag inte att jag putsade så bra, jag putsade mest intensivt för att inte gå loss på inredningen på annat sätt. Jag är så jävla besviken. På människor. Igen och igen. Att jag själv blir ignorerad kan jag till viss del acceptera, men att ignorera människor som är genuint snälla… Oavsett vad en tycker för övrigt om dem är det just snällheten och omtänksamheten som vi runtomkringstående borde ha lätt för att ge tillbaka av. Skämmes, fölk!

Lustigt nog när jag putsade hittade jag en intressant stämpel/signatur på ett av arvegodsen. Närig som jag är började jag googla och kom fram till att det vi i alla tider trott var mycket värdefullt nog inte är det. Men skit samma, det är föremål som har funnits i generationer i min familj. Jag tänker inte låta dessa föremål gå samma väg som konsten: lurendrejaren lurade av mamma de finaste tavlorna och resten av konsten, förutom några få undantag som sitter på väggarna hemma, står i kartonger på vinden. Jag vet inte vad jag ska göra med dem, jag gråter inombords när jag tänker på detta.

I Djungelrummet har det i alla fall kommit upp en fin spegel på väggen. Anna hade underhållit grannarna igår med att spika/skruva. Spegeln köpte jag på Återbruket för 50 spänn för ganska många år sen till en person i Annas familj. Av olika skäl blev den kvar i Annas ägo. Och nu pryder den sin plats i Djungelrummet.

 

Citrus vinkar

Citrus vinkar till nån eventuell läsare och hälsar att hon både leker och busar.

Djungelrummet för resten…tanken var att Djungelrummet skulle bli lite katternas rum. Nu har katterna väl kanske sina favoritplatser på andra ställen, men det händer att de sitter i fönstret i Djungelrummet och tittar ut eller ligger på farmors sypuff eller i farfarsfåtöljen och sussar. Om nån läser det jag skriver om våra katter kanske den får en felaktig uppfattning om att katterna är slöa och mest sover. Visst sover de mycket, men de leker och busar också. Det är bara det att såna bilder är svåra att ta, de blir gärna oskarpa. Igår låg Citrus på fällen och dit hade hon visst släpat med sig en leksak. När hon sen kom på att det fanns en använd gympatröja i Pojkrummet blev hon helt salig. Det blev inte vi, direkt, men hon fick gnussa av sig lite.

∼ ♦ ∼

Torsdagen har arbetsmässigt inneburit mest möten. Det var två möten på förmiddagen, varav ett var avdelningsmöte och jag minnesantecknade. Mitt på dan slängde jag i mig lite lunch. Det blev kyckling i jordnötssås idag IGEN, men denna gång med pressgurka inlagd med koriander och chili. Det var gott till, även om jag gärna hade sluppit koriandern. I lunchrummet träffade jag ”Lisbeth”* och vi bestämde att ta en snacklunch i morgon. Fram till klockan 14 var jag ”ledig” för att jobba med annat. Därefter började dagens tredje möte som var en nätverksträff i vårt fina universitetshus. Temat för träffen var sociala medier och hur vi kan använda dessa i tjänsten. Personligen tycker jag att frågan borde handla om huruvida vi får använda sociala medier i tjänsten. Jag vill inte använda mina privata kanaler för jobbgrejor, men tjänstekonton tycks vara få förunnat att erhålla. Dessutom sker dessa erhållanden lite för godtyckligt, enligt min mening.

 

∼ ♦ ∼

Jag har haft nya glas med annan styrka i mina jobbglasögon sen igår. Ögonmusklerna känns sega och jag har svårt att vänja mig. Bland annat missbedömer jag avstånd och trampar fel eller spiller på mig. Det gör att en lätt blir temporärt asocial, tyvärr.

∼ ♦ ∼

Den söta tanden har blivit blodad igen. Jag får snart byta underrubrik, för de sötsaker jag äter tycks bli större och större och sötare och sötare. (Och ja, jag har gått upp i vikt trots att magen ”krånglar” flera gånger om dan. Sen jag sist vägde mig har jag gått upp nästan ett kilo.) Jordgubbsprinsesstårta till förmiddagskaffet, liksom… Till eftermiddagskaffet bjöds lite mer modest en bulle. Eller en halv bulle, faktiskt.

Dagens kaka tårta. Och bulle…


I kväll blir det definitivt inga fler söta saker,
bara fina saker på Antikrundan. Jag amatörvärderar från bästefåtöljen mellan klockan 20 och 21. Var god stör ej!

∼ ♦ ∼

*Lisbeth = en före detta kollega och en nuvarande kollega på förvaltningen som egentligen heter nånting heeelt annat


Livet är kort.

Annonser

Om Tofflan

En fortfarande rätt tjock tant (?) som ändå är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är jag from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Kärleken och hjärtat tillhör Anna! Alltid. Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig. Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till tofflan(snabel-a)home.se Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte! Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Det här inlägget postades i Antikt-retro-secondhand-loppis, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Pi-dagen 2019: Konst(igt fölk) och blodad, söt tand

  1. Mösstanten skriver:

    Nu blir jag förvånad. Sociala medier på jobbet ska väl vara jobbkonton?

    Gilla

    • Tofflan skriver:

      Det är vår centrala kommunikationsavdelning som avgör ifall nån, som kan tänkas vara intresserad av att driva nån form av konto i sociala medier, har en tillräckligt bra idé. Annars får man inte starta nåt socialt medier-konto som är ett tjänstekonto, så att säga. Jag fick inte veta vilka kriterier etc, bara att det behövs en bra idé, en sorts ansvarig utgivare (tvärt emot vad föreläsaren sa…) och tid att driva kontot.

      Gilla

Kommentera gärna inlägget, men håll dig till ämnet! Kommentarer från anonyma och falska avsändare och från lånade identiteter publiceras inte!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.